Piratkalas

Zoey fyllde 5 år i måndags och blev rejält firad med besök av Grandma och Grandpa, piratkalas, postpaket från mormor och morfar och Markus och Annica och, såklart, traditionell frukost på sängen.

Lekar på piratkalaset:
-Ansiktsmålning och ögonlappstillverkning (för att få rätt känsla)
-Måla skattkistor
-Skjuta boll med kanon
-Hela havet stormar
-Sätta flaggan på piratskeppet
-"Lycratube-leken"
-Fiskdamm

Bästa presenterna: Playmo & Rollerblades

Zoey fick välja kakor. Det tog lite tid att dekorera alla, men det var kul! Grandma bistod med nya, piratformade kakformar.

Skattkistor var det andra kakvalet. Båda kom från en specialkakbok som vi fått av Grandma, och tillhörde absolut inte min vanliga repertoar av bakverk... så det var ett experiment. Men kul var det. De här är brownisar med lock av kakor, fyllning av non-stop och frosting som dekoration.

Darrin ordnade med piratflagga som dekoration. (Undrar vad vi ska göra med den nu... än så länge hänger den fortfarande i vardagsrummet.)

En hemmagjord kanon var den andra dekorationen. (Darrin tycker det är lite för kul att snickra just nu - huset är ganska fullt redan, utan kanoner!)

Pirattårta med fem (gula!) ljus

Välkomstskylten ute på gatan

Trångt

Ljusa vårkvällar med 23 grader, sommartid och sol kommer med ett underskattat irritationsmoment. Min vackra pendlingsväg längs Charlesfloden är plötsligt ockuperad av vårhungriga medmänniskor. Ja, jag menar er, flanörer och joggare som stannar för att prata eller pussas mitt på cykelvägen, går fyra i bredd trots att cykelbanan är max tre man bred, eller tränger er före mig vid rödljusen fastän ni måste inse att jag förlorar dyrbara minuter som kunde ha gått till att jobba eller vara med mina barn medan jag letar omkörningslucka på nästa raksträcka. Jag bara undrar: Var var ni under de mörka januarikvällarna, när kvicksilvret låg runt två grader och det regnade småspik?

Jag tycker att jag har gjort mig förtjänt av rätten till min motorväg :-)

Knytkalas

I går kväll var det internationellt knytkalas på Haggerty. Det första som hände när vi kom var att alla barn fick varsitt "pass" att bära runt. Skolans motto, "Everyone is different, everyone belongs" passade extra bra ikväll. En mängd länder var representerade med informationsbord där barnen kunde lära sig mer om respektive land, och förstås få med sig ett klistermärke med landets flagga i passet.

Den stora begivenheten var ändå maten. Jag tror att runt 50 länder var representerade med olika matkultur, allt från Etiopien via Pakistan och Kina till Nya Zeeland. Folk hade verkligen ansträngt sig och maten var fantastisk - kikärts- och linsgrytor från Indien och Pakistan, dumplingar från Sydostasien, tortillas och empanadas från syd- och centralamerika, något som bara kan ha varit surdegspannkakor från Etiopien, gumbo, vinbladsdolmar från Grekland... Det kanske allra godaste var persilje- och tomatsallad som jag tyvärr inte uppfattade landet på. Åh, jag blir avundsjuk, tänk att folk äter sådan där mat hemma! Jag vill också. Själva hade vi ordnat med köttbullar, kokt potatis och sås. Köttbullarna gick åt, men inte såsen och potatisen, trots Novas fina skyltar som förklarade vad det var för något i kastruller och termosar.

Den bruna såsen ritade hon först en blå kastrull åt, men när vi hällde i den i en termos för att den skulle hålla sig varm ritade hon till en termos också, med pilar för att man skulle förstå (scannern delade upp teckningen i två bilder, men ni förstår nog ändå).

Nästa år anstränger vi oss lite mer och gör kroppkakor eller raggmunk. Köttbullar är visserligen stereotypt svenskt - men också lite tråkigt. Som Nova uttryckte det:

-Sås och potatis behöver vi i alla fall inte göra igen, då vet vi det till nästa gång!

Oh what a beautiful afternoon

This has to be one of the most beautiful days we have had since moving to Boston.  After school we played at the school for a while.  Then we went to the soccer fields and played some soccer (kind of played, though I must say that N is getting better).  Then back to the school.  We got home and ate ice cream on the front steps.  I do not really think that we went in until after 4, where we did our homework without any (at least by comparison) fighting. 

I did not get as much done today as I had hoped.  I did manage to get the wood cut for the cannon though, that is something...right? 

Bra frågor

Vi tittade på Melodifestivalen idag. Nova var som vanligt helt uppslukad, Zoey som är på god väg att bli riktigt frisk kunde inte sitta stilla en sekund (i Boston är Melodifestivalen kl 2 på eftermiddagen, därav överskottsenergin). Vi andra höll på att bli tokiga på att bli hoppade på i soffan hela tiden. Båda barnen hade i alla fall många frågor. En av Zoeys första var

-Varför håller de i de där grejerna hela tiden?

Hon menade korten som programledarna har sina anteckningar på. Det svaret hade Nova redan listat ut för länge sedan - hon lekte själv Melodifestivalen förra veckan och såg noga till att ha kort att titta på innan hon annonserade varje nummer, helt utan att ha frågat oss vad korten var till för.

Den bästa frågan kom från båda mina tvåspråkiga tjejer, oberoende av varandra:

-Varför sjunger de på engelska?

De njuter av att titta på TV på svenska och tycker inte att det passar att musiken är på engelska mitt i det svenska sammanhanget.

Björn Ranelids bidrag orsakade stor förvirring (vi missade hans ursprungliga deltävling):

-Varför sjunger han inte?

Sista frågan var när Loreen hade vunnit och var påväg upp på scenen.

-Varför tar alla kort på henne?

-Hon kommer att vara med i alla tidningar imorgon, svarade jag.

-Inte vår, fyllde Darrin snabbt i, det kan jag lova er.

Nej, just det. I Boston är inte svenska melodifestivalen vårens höjdpunkt. Här handlar allt bara om det republikanska primärvalet just nu. 

Last Week

So starting next week, I will start working again.  Scarey thought really.  In one breath, we never thought or planned for me to be off for so long.  Though it has been good for both the house and the girls.  M works long hours and travels.  So I have three more school days to complete everything that I have on my list.  Will I manage, I will be seriously shocked if I manage.  I would be a little closer if Tuesday wasn't a early release day when it is usually my long day to get stuff done.  Then on Thursday Z was sick, which happens to be my only other long day to get stuff done.  So I really didn't get much done at all this week.  Sigh...

Krupp

Zoey var hemma från skolan idag på grund av sjukdom för första gången sedan hon började på Haggerty. Lilla gumman vaknade och grät kl 10 i går kväll, hostade tills hon kräktes och fick panik av att det var svårt att andas - slutsatsen blev krupp. (Hon har haft det en gång förut, men då hade hon inte ens fyllt 1 än, så det var totalt oväntat.)

Darrin och jag var mitt uppe i vår amerikanska deklaration (jag tänker inte ens bry mig om att klaga i år, men usch säger jag bara). Det vara bara att avbryta, svepa in Zoey i varm filt och sätta sig ute på trappan. Det var aldrig läskigt svårt för henne att andas, bara mycket obehagligt för henne själv. Särskilt många timmars sömn lyckades vi inte pussla ihop i natt. Idag kändes det att man inte är van att ha en "bebis" i huset längre...

Namnsdagsöverraskning

Det är min namnsdag idag, men eftersom jag kom hem från Kalifornien sent igår kväll så kunde tjejerna naturligtvis inte hålla sig från att prata med mig innan det var dags för frukost på sängen (och inte jag heller, för den delen). Nova var mycket nöjd över att hon faktiskt hade fixat en namnsdagspresent åt mig.

-Du får gissa vad det är, sa hon. Det är en cirkel, med mönster på, och det börjar på "pp".

Jag var lite trögtänkt tidigt som det var och lagom jetlagad som jag var, så trots cirkel- och mönsterledtrådarna så gissade jag på "papper", "penna", "pincett".

- Jag ska ge dig en ledtråd, sa Nova. det börjar på "päää".

 - Aha, sa jag, pärlor.
- Nej , sa Nova, liksom många pärlor.
- Aha, sa jag, pärlplatta, det verkar ju stämma med cirkel och mönster också.
 
Nova tänkte en stund, och sedan sa hon finurligt:

- Nu tänker jag säga "nej", för jag vill att det ska vara en överraskning.