På väg igen

Jaha, så var det dags igen; Jag sitter på Loganflygplatsen på väg mot en vecka i Kalifornien.För att vara helt ärlig så känns det rätt otäckt att flyga från Logan till Kalifornien på tioårsdagen av 11 september. Men, det finns ju fördelar med att vara rädd också - jag har verkligen uppskattat min familj den här helgen... Ibland är det svårt att komma ihåg att göra det mitt i vardagskaoset, fastän jag har världens finaste barn och man.

Vi har haft några hektiska veckor. Darrin har lite sporadiskt lyckats orka med uppdateringar, men här kommer en snabb kronologisk resumé:

19 augusti: Vi åker på semester (äntligen).
21 augusti: Darrins mormor går bort. Vi hinner med fyra dagar på en campingplats i White Mountain, New Hampshire, innan Darrin måste åka till Illinois.
24 augusti: Darrin flyger till Chicago.
25-26 augusti: Jag och tjejerna åker på minisemester i Vermont (vi hann med en hotellnatt, två McDonald's-middagar, en fors, en bondgård med komjölkning och majsfält, en badstrand och en glassfabrik innan vi åkte hem igen).
27 augusti: Darrin kommer hem kl 11, kl 14 åker vi igen hela familjen, mot Rochester, NY. De ska följa med mig på en veckas jobbresa och vi vill slippa köra rakt igenom orkanen Irene på söndagen, så vi åker på lördagen istället.
2 september: Vi fortsätter från Rochester mot Philadelphia och ett besök på Sesame Place över Labor Day-helgen (en överraskning till tjejerna som vi hade planerat sedan länge).
6 september: Första besöken i skolan för båda tjejerna.
8 september: Första hela skoldagen, och knytkalas med alla Kindergarten-föräldrar på kvällen.

Med två dagar hemma utan tjejerna har Darrin i alla fall hunnit börja få lägenheten i någorlunda ordning igen - vi har levt i totalt kaos ett tag nu! I går njöt vi av att vara hemma - det blev cykeltur runt Fresh Pond, och lördagsgodis förstås. Darrin och jag kollade på TV-serieavsnitt på datorn till efter midnatt. Åh, vad det skulle vara härligt att bara vara HEMMA ett tag!

Roadtrip till Fresno

Jag var på musikal igår kväll. Charlie Brown. Framförd av Figarden Schools dramaklubb, med Novas och Zoeys kusiner Alex och Joey. Det finns helt enkelt en fördel med en helg i Livermore: Det är bara 2.5 timmar i bil från Fresno, där Darrins syster bor. Igår jobbade jag intensivt på förmiddagen och ägnade eftermiddagen åt en roadtrip genom San Joaquin Valley i centrala Kalifornien. Det var kul att få vara med och se föreställningen som Alex och Joey hade tränat inför i 4.5 månader. Jag fick också chans att följa med på Alex fotbollsmatch (hon har redan blivit så gammal att hon spelar 11-manna, kan inte förstå hur fort tiden går!) och att träffa min svärmor, som hade flugit in från Texas för att få vara med. Allt som allt en lyckad och trevlig eftermiddag. Jag var lite orolig för att sätta mig i bilen kl 9 på kvällen för att köra hela vägen tillbaka. Kalifornien har nya hårda lagar mot mobiltelefon i bilen - allt användning utom handsfree är straffbar - så jag kunde inte ens ringa Darrin för att hålla mig vaken, men det gick utmärkt. Efter mycket letande hittade jag äntligen en pratradiostation som höll mig alert genom en timslång diskussion om ett så absurt ämne som varför man inte borde gå på universitet.

I morse väckte Darrin mig med telefonversion av tjejernas avslutningsshow på svenska skolan för terminen. Jag satt i sängen och lyssnade på Den Blomstertid och Vi har lov och önskade att jag var där.