Hajfri helg på Cape Cod

Vi tog en campingtur i helgen, till norra Cape Cod. Bodde på en camping nära havet, bredvid fyren Cape Cod Light och ungefär en mile från fantastiska Coast Guard Beach. Vi såg inga hajar, men väl både ett tiotal valar, sälar och en hjort, och mängder av "Fiddler crabs". Vi hann också med lunch i Provincetown med Lobster roll, hummersoppa, fish'n'fries (och potatismos till Nova), och besök på Race Point Beach vid Cape Cods norra udde.

Nyekiperad Kia Soul

Fiddler Crab på Mass Audubon Society i Wellfleet

Eldstaden på Horton's campingplats i North Truro (tyvärr fick vi ingen bild från sidan - den var dekorerad med "indiankonst"-hål med galler, och hade ett halvklotsformat gnistskydd att lägga över - jättecool!)

Coast Guard Beach vid lågvatten sedd från Darrins IPhone - gör sig bättre i verkligheten

Bad i Atlanten - utan hajar, trots att vithajar skymtades samma dag på en annan strand bara lite söderut (vi fick se valar istället, som både sprutade och voltade i vattnet!)

Campingplatsen var supermysig med små skogomgärdade tältplatser med varsin fantastiskt mysig liten eldstad. Jag är inte säker på om morgonen på stranden eller marshmallowsgrillningen på kvällen var bäst. Nova och Zoey hittade blåbär också vilket de var mycket nöjda med. De var för korta för att få gå upp i fyrtornet, men det kompenserade personalen med att ge dem varsin gratisbiljett utan tidsbegränsning med texten "välkommen tillbaka när du är 48 tum". Gulligt!

Cape Cod light - äldsta fyren på Cape Cod. Jag längtar efter att få bestiga en fyr med tjejerna - och för den här fattas bara ca 2.5 tum

4 juli

Vi vaknade till regn idag på vår lediga onsdag. Himlen såg ut som heldagsregn. Efter pannkaksfrukost bestämde jag och Darrin oss för att börja med varsin springtur i regnet. När jag var halvvägs runt Fresh Pond började solen skymta genom molnen och regnet byttes mot rekordhög luftfuktighet. Väl hemma var jag läskigt klibbig över hela kroppen.

Tack vare väderomslaget blev dagens andra aktivitet fjärde juli-lekar i vår lokala lekpark. N o Z hoppade säck, drog dragkamp och fick presenter och Darrin och jag fick chans att prata med de andra föräldrarna i området - mysigt!

Efter lekparken bestämde vi oss för ett besök på veckans begivenhet i Boston- tall ship event. Stora gammaldags båtar från hela världen hade samlats i Bostons hamn för en vecka, och var öppna för besökare - perfekt för vår lilla piratfantast. Tyvärr var luftfuktigheten fortfarande lika hög, solen stod högt på himlen och vi höll på att svettas ihjäl, men det var kul att ha sett skeppen.

Vi avslutade med ett besök i plaskpoolen Frog Pond i Boston Common, och sedan hemmagjord pizza. Inga fyrverkerier i år, trots att Boston Pops är de kanske mest notoriska i hela USA - tjejerna ska på utflykt med sin lägerskola 8:00 imorgon. Sammanlagt ändå en härlig, ledig dag!

Happy 4th!

Sommarbarbeque

Vi hade vår årliga sommarfest på jobbet idag. Festen är överraskande familjevänlig- barbecue ute med hopptält, leksakspresenter, glassbil, ansiktsmålning och ballonggubbe (undrar om det är ett ord?). Darrin var mycket nöjd med sin ballong, som ni kan se på bilden. Tjejerna njöt också för fulla drag.

Skobild

Här kommer uppföljaren- bilden på nya skorna som Nova bad mig lägga upp! De går på lägerskola den här veckan. Hon berättade ikväll att nästan alla tycker att hennes nya skor är fina, men nästan ingen frågar var hon har fått dem ifrån (underförstått "synd nog").

Egna pengar

Nova köpte nya skor i helgen. Hon ville så himla gärna ha nya sandaler med kilklack att hon valde att köpa dem för egna pengar när jag inte tyckte att hon behövde fler sandaler. Jag lät henne vänta en dag innan vi handlade för att hon skulle vara helt säker - nu kommer det att ta ännu längre tid att spara ihop till Barbiedatorn som hon har haft ögonen på - men hon ångrade sig inte, och jag kan inte tänka mig henne mer nöjd. Det blir nog mer kläder/skor för egna pengar än leksaker från och med nu - men, hon är ju bara sex år! Jag har förresten glömt att berätta om hennes Twinkle Toes - hon har under våren, redan, för första gången krävt att få något för att "alla andra har". Här ryckte Grandma in och köpte Twinkle Toes till sitt barnbarn. Jag hade inte väntat mig den diskussionen på många år! Zoey för sin del köpte en piratspeldator för sina egna pengar, och den är hon superglad för. Varning för konstiga uttryck i texten - jag testar att blogga från iPhone för första gången och den elakingen ändrade Zoey till zonen och Grandma till fransman... Kul med svenskt tangentbord i alla fall!

Fars dag

I söndags var det Fars Dag i USA. Vi firade med en campingweekend i White Mountains (eller Gröna Bergen som Zoey har döpt om dem till, eftersom de ju egentligen inte är vita, i alla fall inte på sommaren). Vi provade en ny campingplats, och den hade för- och nackdelar. Den låg praktiskt placerad i hjärtat av Franconia Notch State Park, som jag skulle påstå är en av New Englands vackraste State Parks - men tyvärr också bara meter ifrån huvudvägen mellan Boston och Kanada. Det bullrade lite väl mycket för att få en perfekt naturupplevelse. Tjejerna var nöjda med att man kunde köpa glass i kiosken, Darrin och jag med att tre lagom långa vandringsleder började precis vid tältet, varav vi hann prova två på våra 1.5 dagar på plats. Vi var alla fyra nöjda med att få uppleva årets första campingnatt och grilla minimarshmallows vid lägerelden.

Darrin blev nöjd med vårt firande. Han fick pannkakor i sovsäcken, jordgubbar och fyra paket, varav Zoey hade valt ut ett Chewbacca-gosedjur (får mig att tänka på bilen som Markus gav pappa i present när vi var små) och Nova ett par solglasögon (som han hade önskat sig). Tjejerna och jag hade förresten en jättemysig fredagkväll när jag satte dem på min cykel (de har växt ur vagnen) och ledde cykeln till Target, där vi handlade presenterna medan Darrin jobbade (och därmed hade bilen). De tjatade inte ens om att få köpa en massa saker, för vi hade kommit tydligt överens om att vi "bara skulle ha saker till daddy".

Vi använde Fars Dag som argument för att få tjejerna att gå med på att gå 1.4 miles i uppförsbacke till en sjö uppe på berget ("Det är daddys dag, han får välja vad vi ska göra idag!"). Det funkade faktiskt. Vi fick en fin vandring med begränsat gnäll som nästan kändes som att vara tillbaka i Schweiz. Stigen var härligt äventyrlig där den serpentinslingrade sig upp genom skogen, med många stenar att hoppa på, och flera broar att leka "Bockarna Bruse" över/under. Väl uppe fann vi en fantastiskt fin matsäcksplats med bryggor vid en liten fjällstuga, med utsikt över White Mountains-topparna. Och efteråt hann vi gå ner, äta lyxglass på glasscafé i Lincoln, köra 2.5 timmar tillbaka till Boston och ha jobb-/skoldag dagen efter!

103 grader

Termometern i bilen på väg hem från Walden Pond idag visade på 103 grader Fahrenheit - jag använde just miniräknaren på min nya iPhone för att räkna ut att det är 39.44 riktiga grader. Varmt. Darrin åkte till Texas i morse så vi är ensamma i midsommarhelgsvärmen. Tjejerna fick sommarlov i måndags, och med en fyradagarsvecka som första lediga vecka så har vi pusslat lite - Darrin tog dem i tisdags, onsdag-torsdag hade de barnvakt och idag var det min tur.

Vi blandade hemifrån-jobb med jordgubbsplocking (man plockar jordgubbar i Afrika på midsommarafton enligt Zoey, så det var en perfekt aktivitet) och bad i Walden Pond. På eftermiddagen tog vi en sväng till Target. Ursäkten var att vi behövde tops, mjölk och solkräm - men i ärlighetens namn var det rätt skönt att lämna vår svettiga, fuktiga lägenhet för en luftkonditionerad affär under dagens allra varmaste timmar...

Midsommarmiddag blev fisk och potatis som det ska vara, men inte sill och färskpotatis utan fiskpinnar och klyftpotatis - inte världens mest midsomriga midsommarfirande med oss tre ensamma i köket, men nu sover de i alla fall med klöver/godis under kudden!

Jordgubbar

Nova har skördat sin första jordgubbe! Med vår begränsade tillgång till trädgård fick de varsin kruka att odla i i år. Nova valde jordgubbar, Zoey blåbär, och båda njuter. Särskilt Nova, som går ut och tittar till/vattnar sina jordgubbar flera gånger om dagen.

Novas tog bilden på sin kruka alldeles själv!

Nova skriver

Nova jobbar på minst två böcker just nu. Den ena handlar om Frihetsgudinnan och har tjusiga bilder, den andra om hur man ritar "Pigeon" och den har spännande text. Vad sägs om "San jöj du tå stak nij"?

Det är så himla roligt att hon har börjat skriva själv. Jag hade aldrig trott att lära-sig-läsa-processen skulle vara så långsam. Det gäller att ha tålamod, tålamod och ännu mer tålamod :-) Inte min starkaste sida. Hon blir fortfarande arg när jag försöker ljuda ord med henne för att hjälpa henne med läsningen. 

Här är en engelsk mening från häromdagen (tyd den om ni kan!): "Pyzn laves bas bla."


**Tolkningsnyckel (mest för min egen skull för framtida bruk):
"Sedan gör du två streck ner." och "Pigeon loves baseball." (För som är uppmärksamma: ja, Novas R låter fortfarande som J. Svårt att ljuda rätt när det låter "fel"...)

Midsommar?

Det var avslutning på Svenska skolan idag. Nova och Zoey fick sjunga sommarsånger och få diplom, och sedan var det fikaknytkalas, midsommarstång och lekar. Lite tidigt för midsommarfirande, men kul i alla fall att få in lite "Små grodorna" i år också.

Mina barn tycker tråkigt nog INTE om att sjunga för föräldrarna på skolan. De har sjungit ett par av sångerna hemma i flera veckor nu (favoriten är Varm Korv Boogie), men gjorde allt för att få slippa stå där framme och sjunga. Jag tror inte de var nervösa, de hade bara inte lust. I fredags hade de vårkonsert på sin vanliga skola, med alla i årskurs Kindergarten-4. Det verkade de tycka var mycket roligare. Varför var det så tråkigt idag? Jag försökte fråga, men det känns inte som om de vet själva.

Jag fick binda löv kring midsommarstången. Medan jag höll på kom jag på att det nog är första gången jag har gjort det. Jag var lite rädd att alla dekorationer skulle ramla av när vi reste stången, men det gick bra. Nästa år ska jag nog vara med i styrelsen och/eller programgruppen för svenska skolan - då kanske jag faktiskt hinner lära känna några av de andra föräldrarna också.

Efter Svenska skolan-firningen gjorde vi risotto och åkte till Walden Pond för middagspicnic och årets första dopp (för mig i alla fall). Det var härligt.

Ikväll skulle vi ha gått på bokklubb, men det blev inställt. När vi ändå hade bokat barnvakt så tog vi en cykeltur på tu man hand till Harvard Square och åt glass. Nova och Zoey var oroliga innan, fast de tycker mycket om barnvakten. De höll fast mig och ville inte somna för att jag inte skulle kunna gå. Hur ska man kunna njuta av "egentid" med den sortens reaktion?

Nu är en helg till snart slut. Fasligt vad de går fort. Jag längtar redan tills det blir fredag igen.

En sak till - Nova och Zoey har båda börjat komma underfund med skrivande. I går morse skrev Zoey en lapp till mig: "Fsa Thomas." För er som inte vet har hon en kudde som är hennes viktigaste ägodel i hela världen, med Thomas-tågetåörngott. Nu hade kudden åkt ut ur örngottet och behövde "fixas"!

Konstutställning

Kindergarten-klasserna på Haggerty har jobbat på temat "kända konstnärer" med att själva få måla verk i stil som Picasso, Van Gogh, Andy Warhol, Jackson Pollock, Georgia O'Keefe med flera. I går hade de utställning för släkt och vänner på det lokala ungdomscentret, helt fantastiskt. Nu undrar vi bara var vi ska hitta plats att hänga upp alla (stora) nya tavlor :-)

Zoeys självporträtt i Picassostil

Novas fantastiska Georgia O'Keefe-blomma

Novas klass Jackson-Pollockmålning

Zoeys familjeporträtt - gissa vem som är vem?

Zoeys Van Gogh-solrosor i vas (till vänster)

Novas collage - minns inte vems stil som imiteras här

Gosedjurszebra

Här är Zoeys gosedjurszebra. Gjord av hennes utslitna zebratajts. Hon designade och klippte helt själv, men jag fick sy. Hennes plan för lördagen var egentligen att bygga ett eget hus åt sig att bo i i lekrummet, med gardiner och kuddar och väggar och dörr och fönster, men till slut blev det bara zebrakuddar och -gosedjur.

Vardagsupplevelse

På väg till affären i lördags för att köpa bomull för att fylla Zoeys gosedjurszebra med stötte N, Z och jag på en fågelunge. Den låg övergiven på betongen i gången under vår mataffär och var så nykläckt att den inte hade en fjäder på kroppen och ögonen fortfarande var stängda. Vi böjde oss ner och tittade noga och förstod snart att den hade ramlat ner ur sitt bo som fågelföräldrarna hade byggt på ett lysrör i taket. Den levde fortfarande, för den öppnade och stängde näbben med jämna mellanrum för att få mat.

Nova blev så fundersam på hur vi skulle göra. Jag visste inte. Helst ville hon ringa till veterinären direkt, men jag trodde inte att veterinären skulle komma ut och försöka rädda en nyfödd, ramlad fågelunge. Vi tog kort med telefonen för att visa Darrin (som var på väg hem från jobbet). Nova kunde inte vänta utan ringde Darrin direkt. Han förstod inte alls vad hon pratade om (lite oväntat tema). När han kom hem tog Nova honom i alla fall i handen och tog med honom för att visa, och det slutade med att de lyfte fågelungen tillbaka in i boet i hopp om att mamman skulle ta sig an den igen.

Nova var mycket berörd av hela historien och ville absolut visa bilden för sin klass idag. Jag hade tyvärr ingen sladd för att ladda ner bilden från min telefon, och varken Darrin eller jag kan skicka mejl från våra telefoner än (jag vet, vi lever inte på stenåldern, men det är rätt skönt att inte vara tillgänglig för jobbmejl 24 timmar om dygnet). Lösningen blev att vi fick mms-a till Grandma som mejlade till Darrin så att han kunde skicka bilden till Novas fröken som fick skriva ut och visa för alla barnen i klassen. Hoppas de inte tyckte bilden var för läskig:

Långhelg

Vi hade Memorial Day i helgen, alltså tre dagar ledigt, och tog tillfället i akt att göra en helgutflykt. Gissa vart?

Just det, New York City. Det var första besöket för både Darrin och tjejerna så vi gjorde ett riktigt turistmaraton av helgen, i lagom lugnt tempo förstås. Vi kom med tåget kl 13 på lördagen, och hann med att checka in på vårt hotell och köpa musikalbiljetter på Times Square lagom till Broadwaymusikalen Mary Poppins som började kl 14. Nova var mycket nöjd att hon fick se Hello Kitty för första gången på Times Square. Besök vid Frihetsgudinnan, på Ellis Island och i Empire State Building hann vi också med innan vi åkte hem måndag kväll. Tjejerna hann också njuta av lekparker i både Central Park (bra sprut i värmen), Battery Park (sådär lekpark får man nog säga) och på Union Square (överlägset bäst lekpark med ovanlig hattliknande struktur i metall att försöka klättra upp på). Söndag kväll åt vi japansk mat i Little Tokyo.

Stora sevärdheter till trots, tjejerna var ändå mest nöjda över besöket på Sockerbit, den svenska
godisaffären i Greenwich Village, och med att få köpa glass på glassbilar (det hade Zoey sett fram emot länge!).

Själv var jag mest nöjd med tre hela dagar tillsammans. Till och med fyra dryga timmar på tåget i varje riktning var en njutning! Jag har varit borta alldeles för mycket den senaste månaden, med resor fyra av fem veckor, men nu blir jag hemma ett tag. Äntligen. Och det har blivit sommar!

Historical Day

This is a day that every single father, make that parent looks forward to.  At the very least, they should look forward to it.  It is the day that you watch Star Wars with you child for the first time.  Thankfully they liked it.  In fact, I think that they really liked it.  The only negative for Z was that Yoda was not in it. 

Just to be honest, it was not the original movie.  Though it was not one of the Blueray special editions.  It did have Greedo shooting first, which is just wrong.  Otherwise it is not too bad.  Could be worse anyway.

Next weekend will be Empire.

Utdrag ur vardagen

Tisdag kväll. Darrin har jobbmöte klockan sju, senaste data från NIF har just kommit in och jag har i ett svagt ögonblick lovat mina kolleger att jag ska börja analysera kl 8. Måste bara lägga tjejerna först.

Vi läser ett kapitel i Loranga, och släcker sedan lampan.

Novas gosar in sig och har (nästan) somnat - när Zoey börjar "sjunga": Aaaaah, aaaaaah, aaaaah...

-Mamma, Zoey vaknar mig. (Av någon anledning spelar det ingen gång hur många gånger jag säger "väcker", vaknar har fastnat i mina barns huvuden.)
-Snääälla Zoey, förstår du inte att Nova försöker sova. Var tyst snälla du.
-Men jag sjunger ju bara!

Samma replikskifte upprepas sex gånger, sedan tar Vänliga, Stressade och Trötta mamman Nova i famnen, säger "skitunge" till Zoey och går till Novas säng. ("Mamma, varför sa du skitunge", frågar Nova.)

En halv minut går, sedan kommer Zoey in och lägger sig i sin säng och sjunger Aaaaah, aaaaaah, aaaaah...
...så Nova och jag går tillbaka till sovrummet igen. En halv minut till går, sedan kommer Zoey och sjunger igen. Så säger hon:

-Nu får ni gå igen!
-Nej, säger jag, nu får du gå Zoey.

Så Zoey går - in i köket.

-Mamma, Zoey är i köket.
-Strunta i henne, försök och sov nu.
-Men, tänk om hon gör något som hon inte får!

OK, med Zoey på det här humöret så har Nova en poäng, så jag går ut igen och pratar med Zoey. Nejdå, hon ska bara släcka alla lampor först för det är bra för miljön, sedan ska hon lägga sig i sin säng.

När alla lampor är släckta kommer Zoey tassande tillbaka till sovrummet, plötsligt på ett helt annat humör.

-Mamma, det var så mörkt så jag kunde inte hitta dörren. Jag kommer tillbaka till er nu.

Sedan gosar båda barnen in sig och det tar fem minuter så sover de. Och klockan är bara halv nio - inte mer än trettio minuter efter i tidschemat...

Piratkalas

Zoey fyllde 5 år i måndags och blev rejält firad med besök av Grandma och Grandpa, piratkalas, postpaket från mormor och morfar och Markus och Annica och, såklart, traditionell frukost på sängen.

Lekar på piratkalaset:
-Ansiktsmålning och ögonlappstillverkning (för att få rätt känsla)
-Måla skattkistor
-Skjuta boll med kanon
-Hela havet stormar
-Sätta flaggan på piratskeppet
-"Lycratube-leken"
-Fiskdamm

Bästa presenterna: Playmo & Rollerblades

Zoey fick välja kakor. Det tog lite tid att dekorera alla, men det var kul! Grandma bistod med nya, piratformade kakformar.

Skattkistor var det andra kakvalet. Båda kom från en specialkakbok som vi fått av Grandma, och tillhörde absolut inte min vanliga repertoar av bakverk... så det var ett experiment. Men kul var det. De här är brownisar med lock av kakor, fyllning av non-stop och frosting som dekoration.

Darrin ordnade med piratflagga som dekoration. (Undrar vad vi ska göra med den nu... än så länge hänger den fortfarande i vardagsrummet.)

En hemmagjord kanon var den andra dekorationen. (Darrin tycker det är lite för kul att snickra just nu - huset är ganska fullt redan, utan kanoner!)

Pirattårta med fem (gula!) ljus

Välkomstskylten ute på gatan

Trångt

Ljusa vårkvällar med 23 grader, sommartid och sol kommer med ett underskattat irritationsmoment. Min vackra pendlingsväg längs Charlesfloden är plötsligt ockuperad av vårhungriga medmänniskor. Ja, jag menar er, flanörer och joggare som stannar för att prata eller pussas mitt på cykelvägen, går fyra i bredd trots att cykelbanan är max tre man bred, eller tränger er före mig vid rödljusen fastän ni måste inse att jag förlorar dyrbara minuter som kunde ha gått till att jobba eller vara med mina barn medan jag letar omkörningslucka på nästa raksträcka. Jag bara undrar: Var var ni under de mörka januarikvällarna, när kvicksilvret låg runt två grader och det regnade småspik?

Jag tycker att jag har gjort mig förtjänt av rätten till min motorväg :-)

Knytkalas

I går kväll var det internationellt knytkalas på Haggerty. Det första som hände när vi kom var att alla barn fick varsitt "pass" att bära runt. Skolans motto, "Everyone is different, everyone belongs" passade extra bra ikväll. En mängd länder var representerade med informationsbord där barnen kunde lära sig mer om respektive land, och förstås få med sig ett klistermärke med landets flagga i passet.

Den stora begivenheten var ändå maten. Jag tror att runt 50 länder var representerade med olika matkultur, allt från Etiopien via Pakistan och Kina till Nya Zeeland. Folk hade verkligen ansträngt sig och maten var fantastisk - kikärts- och linsgrytor från Indien och Pakistan, dumplingar från Sydostasien, tortillas och empanadas från syd- och centralamerika, något som bara kan ha varit surdegspannkakor från Etiopien, gumbo, vinbladsdolmar från Grekland... Det kanske allra godaste var persilje- och tomatsallad som jag tyvärr inte uppfattade landet på. Åh, jag blir avundsjuk, tänk att folk äter sådan där mat hemma! Jag vill också. Själva hade vi ordnat med köttbullar, kokt potatis och sås. Köttbullarna gick åt, men inte såsen och potatisen, trots Novas fina skyltar som förklarade vad det var för något i kastruller och termosar.

Den bruna såsen ritade hon först en blå kastrull åt, men när vi hällde i den i en termos för att den skulle hålla sig varm ritade hon till en termos också, med pilar för att man skulle förstå (scannern delade upp teckningen i två bilder, men ni förstår nog ändå).

Nästa år anstränger vi oss lite mer och gör kroppkakor eller raggmunk. Köttbullar är visserligen stereotypt svenskt - men också lite tråkigt. Som Nova uttryckte det:

-Sås och potatis behöver vi i alla fall inte göra igen, då vet vi det till nästa gång!

Oh what a beautiful afternoon

This has to be one of the most beautiful days we have had since moving to Boston.  After school we played at the school for a while.  Then we went to the soccer fields and played some soccer (kind of played, though I must say that N is getting better).  Then back to the school.  We got home and ate ice cream on the front steps.  I do not really think that we went in until after 4, where we did our homework without any (at least by comparison) fighting. 

I did not get as much done today as I had hoped.  I did manage to get the wood cut for the cannon though, that is something...right? 

Bra frågor

Vi tittade på Melodifestivalen idag. Nova var som vanligt helt uppslukad, Zoey som är på god väg att bli riktigt frisk kunde inte sitta stilla en sekund (i Boston är Melodifestivalen kl 2 på eftermiddagen, därav överskottsenergin). Vi andra höll på att bli tokiga på att bli hoppade på i soffan hela tiden. Båda barnen hade i alla fall många frågor. En av Zoeys första var

-Varför håller de i de där grejerna hela tiden?

Hon menade korten som programledarna har sina anteckningar på. Det svaret hade Nova redan listat ut för länge sedan - hon lekte själv Melodifestivalen förra veckan och såg noga till att ha kort att titta på innan hon annonserade varje nummer, helt utan att ha frågat oss vad korten var till för.

Den bästa frågan kom från båda mina tvåspråkiga tjejer, oberoende av varandra:

-Varför sjunger de på engelska?

De njuter av att titta på TV på svenska och tycker inte att det passar att musiken är på engelska mitt i det svenska sammanhanget.

Björn Ranelids bidrag orsakade stor förvirring (vi missade hans ursprungliga deltävling):

-Varför sjunger han inte?

Sista frågan var när Loreen hade vunnit och var påväg upp på scenen.

-Varför tar alla kort på henne?

-Hon kommer att vara med i alla tidningar imorgon, svarade jag.

-Inte vår, fyllde Darrin snabbt i, det kan jag lova er.

Nej, just det. I Boston är inte svenska melodifestivalen vårens höjdpunkt. Här handlar allt bara om det republikanska primärvalet just nu. 

Last Week

So starting next week, I will start working again.  Scarey thought really.  In one breath, we never thought or planned for me to be off for so long.  Though it has been good for both the house and the girls.  M works long hours and travels.  So I have three more school days to complete everything that I have on my list.  Will I manage, I will be seriously shocked if I manage.  I would be a little closer if Tuesday wasn't a early release day when it is usually my long day to get stuff done.  Then on Thursday Z was sick, which happens to be my only other long day to get stuff done.  So I really didn't get much done at all this week.  Sigh...

Krupp

Zoey var hemma från skolan idag på grund av sjukdom för första gången sedan hon började på Haggerty. Lilla gumman vaknade och grät kl 10 i går kväll, hostade tills hon kräktes och fick panik av att det var svårt att andas - slutsatsen blev krupp. (Hon har haft det en gång förut, men då hade hon inte ens fyllt 1 än, så det var totalt oväntat.)

Darrin och jag var mitt uppe i vår amerikanska deklaration (jag tänker inte ens bry mig om att klaga i år, men usch säger jag bara). Det vara bara att avbryta, svepa in Zoey i varm filt och sätta sig ute på trappan. Det var aldrig läskigt svårt för henne att andas, bara mycket obehagligt för henne själv. Särskilt många timmars sömn lyckades vi inte pussla ihop i natt. Idag kändes det att man inte är van att ha en "bebis" i huset längre...

Namnsdagsöverraskning

Det är min namnsdag idag, men eftersom jag kom hem från Kalifornien sent igår kväll så kunde tjejerna naturligtvis inte hålla sig från att prata med mig innan det var dags för frukost på sängen (och inte jag heller, för den delen). Nova var mycket nöjd över att hon faktiskt hade fixat en namnsdagspresent åt mig.

-Du får gissa vad det är, sa hon. Det är en cirkel, med mönster på, och det börjar på "pp".

Jag var lite trögtänkt tidigt som det var och lagom jetlagad som jag var, så trots cirkel- och mönsterledtrådarna så gissade jag på "papper", "penna", "pincett".

- Jag ska ge dig en ledtråd, sa Nova. det börjar på "päää".

 - Aha, sa jag, pärlor.
- Nej , sa Nova, liksom många pärlor.
- Aha, sa jag, pärlplatta, det verkar ju stämma med cirkel och mönster också.
 
Nova tänkte en stund, och sedan sa hon finurligt:

- Nu tänker jag säga "nej", för jag vill att det ska vara en överraskning.

"Sportlov" på Cape Cod

Nauset Beach i februari

Vi träffade på en ensam säl - mycket spännande!

Lunch på Land Ho i Orleans - mysigt ställe med god mat. Vi delade på Crab Cakes, Fish & Chips och friterade calamari med mycket cole slaw.

Tjejerna är lediga nästa vecka - Winter break, som väl nog är det närmaste man kan komma sportlov i USA. Vi hade funderat på att ta en skidhelg, men det är stor snöbrist i New England i år. Det slutade med en hotellnatt på Cape Cod istället. Inte det mest vintriga utflyktsmål man kan tänka sig, men vi hade i alla fall med oss blåbärssoppa (tack Markus och Annica!). På bilderna ser det ut som om det blev mycket strand men ärligt talat blev det nog mest tid i poolen på hotellet.

Valentine's

Alla hjärtans dag är en stor dag när man går i Kindergarten. Jag var i Kalifornien i veckan och missade det stora äventyret, men Nova och Zoey bubblade av glädje när de berättade för mig på telefon efteråt. Tydligen är det tradition att alla barn ger varandra alla hjärtans dags-kort. Vi var lite sent ute med att köpa kort till våra tjejer - i söndags när Darrin äntligen kom sig för så var det slutsålt både på Target och Walgreens. Vi fick göra hemmagjord variant - en chokladgodisring (se bild). Darrin fick tag på sista påsen chokladgodis i affären, så lite tur hade vi i alla fall! Jag var väldigt skeptisk till att skicka med godis till skolan, men det visade sig var ogrundat för majoriteten av alla all hjärtansdagskort de fick innehöll någon form av godis...

Gymnastik

Nova och Zoey blev inbjudna att "prova på" gymnastik med Novas kompisar S och E i lördags morse (det var "tag med en kompis"-dag, och båda hade bett att få ta med Nova, så deras föräldrar bestämde sig för att det fick bli Nova och Zoey). Det värsta var att det började redan klockan 9. Vi gillar våra långsamma lördagmorgnar med bok och kaffe på soffan innan frukost (sovmorgon finns naturligtvis inte på kartan annat än för Zoey, men slappmorgon är det näst bästa). Nu hann vi i alla fall både göra pannkakor, äta god mysfrukost och hinna lagom i tid.Jag tror att båda tyckte det var riktigt kul. Det var verkligen som riktig gymnastik - de fick balansera på bom, hoppa på satsbrädor och hänga i sådana där sviktande pinnar som de gör på teve som jag inte ens vet vad det heter - barr? Både S och E hade gymnastikdräkt - ett nytt ord för mig på engelska: leotard. Finns det något mer avancerat ord än gymnastikdräkt på svenska också? Tänk, en enda lektion Kindergartengymnastik och jag känner mig redan helt ute på okända vatten. Zoey blev nog ändå lite sur när hon skulle gå balansgång på bommen och läraren försökte böja hennes ben för att se mer graciösa ut.

Lördagen fortsatte i intensivt tempo. Våra grannar/Zoeys bästa kompis-familj fick en bebis i tisdags så vi köpte blommor och gick över och gratulerade. Pappan och storasyskonen övertalade oss att följa med på barnmuséet på eftermiddagen. Innan dess hann vi också med svenska skolan-läxan. På kvällen blev det några kapitel i Suneboken (äntligen mys på soffan!) medan Darrin lagade mat och sedan tidigt sängdags för tjejerna så att jag och Darrin kunde ha lite för-allahjärtansdagsmys med hummer (jag sitter på Logan på väg till Kalifornien i skrivandes stund, så det var för-mys eller inte alls som gällde).

Idag har vi åkt skridskor igen. Zoey har efter två tillfällen på isen den här vintern blivit riktigt duktig. Den stora skillnaden mot Nova är att Zoey vågar försöka och inte har så mycket emot att ramla. Nova vill hålla i mig eller Darrin, krampaktigt och panikhårt, hela tiden - och det blir varken särskilt kul för henne eller oss. Hur motiverar man sitt försiktiga barn att våga mer? Efter flera år av samma problem med cykling så vågar hon nu (nästan) både starta, stanna och cykla på egen hand, men det krävs fortfarande massor av motivation. Det är svårt!

100th Day Of School

Jag tycker om Novas och Zoeys skola. Varje morgon när vi kommer in genom dörren känner vi oss välkomna in i värmen och och gemenskapen. Skolans familjekoordinator står vid huvudingången och hälsar alla barn med namn. Rektorn är också ofta ute och hälsar.

Idag firar de att de har gått i skolan 100 dagar. Båda har fått ta med sig en samling med hundra saker hemifrån (Zoey valde gummisnoddar, Nova ett papper med hundra Hello Kitty-stämplar). Båda kommer att fira, men Novas fröknar verkar gå mest in för firandet. Det var riktig partystämning i hennes klassum i morse. Alla hade pyjamas (pyjamasparty). Alla fick ta på sig varsin krona som de gjort själva under veckan dekorerad med 100 paljetter. De har räknat upp 100 snacks till morgonfikat (typ småkexs och flingor) i varsin påse. De ska ha dansfest med grannklassen. De ska göra ett stort plakat med 100 ord som de har lärt sig skriva. De får leta efter 100 gömda duvor (från Mo Willems "Don't Let the Pigeon Drive the Bus"-bok) över hela klassrummet. Med mera.

Nova har sett fram emot att få ha pyjamas till skolan (och slippa välja kläder) i flera dagar. Pyjamasen valdes dock också ut med omsorg: Rosa nattlinne, Hello Kitty-mysbyxor och morgonrock. Med delfinörhängen och fiskbensfläta till.

Det är roligt att lämna mina barn när de är spända av förväntan inför en dag i skolan!

Everglades

En dag under vår Floridasemester gjorde vi en utflykt till Everglades. Det visade sig vara helt rätt säsong, och helt rätt dag, för just en sådan utflykt - inga myggor, massor med alligatorer överallt (även bebisar, som var riktigt coola att se) och dessutom en helt ny "utflyktsbuss" att åka på guidad visning i. När vår visning, som gick genom träskmarkerna i Shark Valley, var slut bad guiden om tips på namn till "bussen" (en öppen, tågliknande struktur på hjul med två vagnar). Zoey föreslog "The Pirate" och fick sin vilja igenom!

"Squishy Bear", Zoeys klassmaskot, fick också hälsa på alligatorerna. När vi kom hem fick vi skriva ut kort och sätta in Squishy Bears album. Han får följa med alla barn som åker bort under läsåret, så att de kan dela med sig av sina upplevelser till de andra barnen på roligt vis.

Special Day

Zoeys klass håller på och lär sig om familjer just nu. Som ett led i undervisningen har alla familjer bjudits in till sitt barns "Special Day", då det är meningen att familjen och barnet ska dela med sig av något som är speciellt för deras familj. Det har blivit lite upptrissat - våra hinduiska vänner lät till exempel barnen måla lerljustakar som är typiska för en hinduisk ljushögtid, och vår polska vänfamilj spelade upp en dockteater om en berömd polsk saga.

Idag var det vår tur. Vi pratade lite om Sverige först, och pekade ut Sverige och Texas på en jordglob. Sedan läste Darrin om när Emil fick soppskålen över huvudet (ja, den finns på engelska). Efter det fick alla varsin hemmagjord målarbok med svenska barnboksbilder, en midsommarstång, en dalahäst och en svenska flagga att måla i. Vi avslutade med att äta kanelbullar och läsa Pippi. De fick också turas om att klä ut sig med Zoeys Pippi-utklädningskläder, och att lägga pussel där Pippi bär sin häst. Zoey kändes glad och nöjd efteråt och under hela tiden, vilket var målet för oss. Om några veckor blir det dags för Novas klass.

Super Bowl Sunday

I går var det Super Bowl Sunday och Boston (i form av New England Patriots) var representerade för första gången sedan 2008. Boston Globe (vår morgontidning) har diskuterat Super Bowl Party-planer i flera veckor. Super Bowl sänds inte live via internet så vi som inte har någon TV fick se till att bjuda in oss hos lämpliga vänner för kvällens begivenhet. Det blev lyckat. Vi såg matchen med två polska familjer och en amerikansk. Darrin, som ser en match amerikansk fotboll om året, var den som kunde överlägset mest om fotboll. Nova och Zoey njöt av att leka med de andra barnen, men var lite avundsjuka att vi fick titta på TV:

- Kan vi inte titta på en barnfilm istället, frågade Zoey.

På väg till matchen frågade tjejerna vilket lag vi hejade på. Darrin bestämde sig för att hålla på New York Giants (mest för att retas tror jag, han gillar när de hängivna Bostonfansen förlorar) och det uppskattade inte Nova och Zoey - det gick hela vägen och sjöng "Let's Go Patriots". Jag och tjejerna gick hem efter tredje kvarten. Nova var arg hela vägen för att hon var tvungen att gå, fast klockan var efter nio på en skolkväll. Hon somnade innan jag och Zoey hann borsta klart tänderna och lägga oss.

Tand(fe)problem

Vår stora tjej tappade sin andra tand i onsdags. Den har varit lös i mer än två månader. Hon var lycklig över att det blev just i onsdags, för då fick hon skriva sitt namn först på "februaritanden" på svarta tavlan i skolan (de har en tand uppsatt för varje månad så att ingen tappad tand går obemärkt förbi).

Darrin hjälpte tanden lite på vägen vid frukosten. Nova ville att han skulle sluta vicka ("det gör ONT Daddy!") så han tog bort sin hand och bad henne vicka själv och se hur det kändes nu. Hon blev ganska förvirrad när hon inte kunde hitta tanden i munnen.

Med tappningen väl avklarad kom den stora utmaningen för mig och Darrin. Det visar sig att vi är kassa på att vara tandfe. Första kvällen ville Nova lägga tanden i sin tandkudde som hon fått av Grandma (se bild - det är det amerikanska sättet att få pengar från sin tand). Tyvärr hade hon blandat ihop den förra tappade tanden med den nya och bad mig hjälpa henne avgöra vilken som var vilken. Jag var helt säker, men hon bestämde ändå att om det skulle visa sig att det inte "blev något" så kunde hon ju alltid prova den andra tanden nästa natt. Tur för mig att det råkade gå till just så, för jag fick en utmärkt ursäkt när tandfen glömde första natten... Men jag fick stå ut med en ganska arg Nova som tyckte att jag var dum som valde ut fel tand.

Andra natten kom tandfen ihåg och det blev succé. Tredje natten (i natt) skulle vi prova att ha tanden i ett glas med vatten istället (svenska sättet), men när tandfen skulle lägga i pengarna så var glaset, och tanden, borta - förmodligen i diskmaskinen/slasken. Stackars, stackars Nova, det blir ingen kul överraskning när hon vaknar imorgon. Jag har ont i magen nu. Får man verkligen vara så klantig som förälder?

Semester

Vi är tillbaka i Boston efter en underbar vecka i Florida. Förra helgen var det Disneyworld, under veckan hus i Cape Coral med utflykter till Sanibel-Captiva, sjöko-park och Everglades (hoppas komma mig för med att lägga upp bilder och mer detaljer senare, men vågar inte lova...:-)). Mamma har fyllt 60 (grattis igen!) och vi har fått gosa med kusin-Alisia igen (äntligen!). Vi kom hem igår vid halv tolv på natten och det var lagom tungt att få tjejerna till skolan i morse och sedan jobba hela dagen. Just nu känns det som om jag bara skulle vilja ha semester ALLTID!

Lördag i Point Reyes

 Helgen blev inte riktigt som planerat. Jag blev beordrad att förlänga min jobbresa till tisdag nästa vecka, så nu blev det helg med Helena i Menlo Park. Idag gjorde vi en dagsutflykt till Point Reyes National Seashore en timme norr om Golden Gate längs Kalifornienkusten för att försöka få syn på valar på väg till Mexiko. Trots att diagrammen visade att det borde gå att se 40 valar om dagen den 7 januari så fick vi inte syn på en enda på de timmar vi tillbringade längs kusten, men vi njöt av fint väder, sjöelefanter, Tule elk, pelikaner och fyrtorn och att vara ute efter alldeles för mycket kontorstid inomhus för oss båda två. På väg tillbaka till Menlo Park tog vi Highway 1 och stannade på en liten mysig restaurang och åt middag - kalamarin till förrätt fick 5 stjärnor av oss båda två!

Enligt skyltarna är det valsäsong

Den här är till dig, mamma!

Den vita såsen med pepparrot och dill var gudomlig till kalamarin som smälte i munnen.