Wednesday, January 23, 2013

Favoritsport

Novas nya favoritvintersport är skridsko. Förra året kunde vi inte ens få ut henne på isen - hon satt vid kanten och tittade på, helst med kritor och ritblock som underhållning. Nya skridskor och lite träning i Sverige gjorde verkligen susen (tack, Mormor och Morfar!).

I måndags innan vi hämtade Darrin på flygplatsen var vi på isbanan vid Kendall Square igen. Jag åkte baklänges runt, och Nova åkte lätt i fatt mig framlänges. Zoey zoomade runt hela banan som en oljad blixt som vanligt. Hur fick jag två så olika barn? :-)

Sunday, January 20, 2013

Äntligen tappad!

Nova har haft en lös tand sedan i juli. Vi trodde att hon skulle tappa den när hon var hemma hos Grandma och Grandpa i augusti - så blev det INTE. Maken till barn att inte vicka på sina lösa tänder finns inte. Vid det här laget, 6 månader senare, hade den nya tanden växt upp bakom den lösa, och Darrin hunnit bli orolig att hon skulle få infektion så vi behövde åka till tandläkaren och dra ut den. Han har vickat åt Nova varenda kväll den senaste månaden. Nu är han bortrest över helgen (kompisåterträff i Texas) och Nova och jag hade pratat om att det skulle kännas härligt att överraska honom med en glugg när han kom hem... men ingen av oss hade stort hopp att det skulle hända.

I eftermiddags var vi på badhuset i Cambridge för första gången. Det är inte riktigt som ett svenskt badhus - det är gymnasiets pool egentligen, och den har bara öppet för familjebad under begränsade tider - men det var helt ok. Zoey njöt som vanligt och kastade sig vilt i från kanten på kanonkulaviset. En gång råkade hon kanonkula rakt in i.... just det, Novas tand. Och det var allt den behövde. Efter det kunde jag plocka den som ett smultron från sin buske.

Nu sover Nova, och tanden ligger i hennes tandkudde med Hellp Kitty på som Grandma har gjort. (Efter att hon hade sin förra tappade tand i ett vattenglas som Darrin slängde ut och stoppade i diskmaskinen, så vågar hon aldrig prova vattenglasmetoden igen...)

Hoppas att tandfén kommer ihåg att fixa pengar i natt! :-)

Wednesday, January 16, 2013

Usch för läxa!!!!

Vårt vardagskaos har fått tillökning i år jämfört med förra året. Tillökningen, som inte alls är angenäm, går under namnet "läxa". Idag vill jag bara svära över den. JÄKLA SKIT-LÄXA!!! Det känns som om den förstör både Novas och vårt liv, och Zoeys läsinlärning.

Låt mig förklara varför jag är arg ikväll. Nova har blivit skickad till skolsköterskan med ont i magen och ont i huvudet både måndag och tisdag den här veckan. Hemma känns hon totalfrisk, men jag var ändå väldigt tveksam till att låta henne gå idag. Kompromissen fick bli att jag jobbade hemifrån, inom fem minuters gångavstånd fall hon skulle bli "sjuk" igen. Sjuksyster ringde igen, men hon var inte ett dugg orolig och ville inte att jag skulle hämta Nova - hon trodde att hon var förstoppad helt enkelt. Kl 15:30 fick jag i alla fall ett samtal från After School, och då var det Zoey som hade klagat på magont och huvudvärk. Ärligt talat tror jag att Zoey hade hört hur Nova nästan fick stanna hemma av just de anledningarna, och gjorde ett försök hon också. Första frågan jag fick när jag kom och hämtade dem, nästan en timme tidigare än vanligt, var "Får vi titta på film nu?" (Hm, nu är det här på väg att bli en helt annat historia: Hur vet man hur sjuka barn som verkar friska egentligen är? Jag tror inte att Nova ljuger, men ska jag vara helt ärlig så tror jag att Zoey gör det i det här fallet.)

I alla fall. Åter till läxan.  Svaret på filmfrågan blev ett bestämt "nej" - fördelen med att hämta en timme tidigare är ju en timmes mindre stress med läxor, middag och läggning på kvällen. Onsdag är Novas värsta läxdag. Hon har stavningsläxa varje dag (får orden på måndag, prov på fredag), matteläxa som hon får på tisdag som ska vara inne på torsdag (som vi alltid gör på onsdag pga Svenska skolan på tisdag), läsläxa från klassrummet onsdag och torsdag (en bok vardera av de dagarna, med tillhörande arbetsblad) och läsläxa från sin extra läsfröken varje dag, dock utan arbetsblad. Det ska tilläggas att Nova INTE är snabb på att göra läxa. Om vi ska göra alla onsdagsläxorna (fyra sammanlagt) ordentligt, så tar det henne två timmar. Vi kommer vanligtvis hem kl 16:45 tidigast (EN förälder och barnen, med den andra hemma tidigast 18:30), och ska hinna laga mat, äta och komma i säng innan 19:30. Helst med lite mystid och högläsning också. Hur i h-e kan fröknar i första klass tro att moderna arbetande familjer med inte så snabba barn ska få ihop sin vardag? Idag hade vi redan gjort stavningsläxan, och börjat på matteläxan, under frukosten. Vi kom hem en timme tidigare än vanligt. Det slutade ändå med att Nova grät av utmattning med halva klassrumsläsningsarbetsbladet kvar, plus hela extraläsläxan, kl 17:30. Där bröt vi så att jag fick göra middag.

Det värsta är att eftersom Nova med sina läxor har krävt så enormt mycket uppmärksamhet varje kväll under det här läsåret, så har Zoey inte fått någon hjälp alls. Hon har ju ingen läxa, så hon "måste" inte. Nu känns det som om hon läser sämre än hon gjorde när hon började Kindergarten i höstas, och framförallt som att hennes attityd till att försöka läsa har blivit mycket värre. Idag la jag en halvtimme på att jobba med henne på ett läsinlärningsprogram på internet som hennes fröken har organiserat åt klassen. Hon var arg första halvan, engagerad andra. Åh, om man bara hade tid att jobba med henne också! Då kanske det kunde vända igen, så att hon började försöka lära sig igen. Just nu är jag rädd att hon ska få samma läsinlärningsproblem, med extraundervisningsbehov, som Nova nästa år.

Hur ska man göra? Jag känner ju att Nova behöver hjälp. Det är inte lätt för henne att lära sig saker. Om vi struntar i att göra läxan för att få en mer dräglig vardag, hamnar hon längre efter sina kompisar då? Och vad händer med våra relationer till Novas lärare om vi vägrar gå med på de inlärningsmetoder de har valt?

Jag låter väldigt negativ nu. Ja, läxorna SUGER, men ärligt talat är vi ändå mest nöjda med Novas fröknar i år också. Och Zoeys fröken är helt fantastisk.

Tuesday, January 15, 2013

Tillbaka

Oj, vad vi har haft det härligt sedan förra gången jag skrev. 10 dagar semester i Sverige hela familjen tillsammans, med mormor, morfar, Markus, Annica, Alisia och, såklart, Joline, som döptes mellan jul och nyår. Det är svårt att börja skriva igen när man gör ett långt uppehåll, för det finns så mycket att skriva om! Sverigesemestern över jul- och nyårshelgen slutar nog förmodligen som ytterligare ett odokumenterat kapitel i familjens historia. Mysigt hade vi det i alla fall, med trevligt umgänge, mycket snö (pulka, skidor och skridskor för tjejerna, precis vad jag ville att de skulle få!), badhusbesök och dop. Synd att tiden går så fort bara, det skulle vara kul att hinna träffa lite mer vänner medan man är Sverige, den saken är klar.

Nu är vi totalt tillbaka i vardagen igen efter en kraschlandning kl 10 på kvällen innan skola och jobb började igen den 2 januari. Jag var totalt dödstrött varje kväll i en vecka efter det - vet inte om det var ovanligt trög jetlag eller bara överansträngning :-) Det är grymt svårt att gå upp kl 6 i januari. Ingen julkalender, ingen röd duk, inga adventsljusstakar och långt till ljuset. Om jag tycker det är svårt så är det ändå inget mot vad Zoey tycker. Maken till trögväckt unge finns inte känns det som. Tyvärr kompenserar hon trötta morgnar med att driva mig till vansinne med att vägra somna på kvällarna, så egentiden blir kortare för varje dag som går igen. Inte kan man ju sluta försöka lägga henne på kvällarna heller, för då blir ju morgnarna ännu värre!

Idag har jag i alla fall verkligen "egentid". Sjuksyster på Haggerty ringde till Darrin igår och mig idag med en Nova som hade huvudvärk. Hon gav henne motsvarande Ipren båda gångerna, och det måste ha gjort underverk för hemma verkar hon inte det minsta sjuk. Vi hade tänkt att de skulle följa med Darrin på månadsmöte efter Svenska skolan ikväll, men det kändes för mycket för Nova att vara borta till 10, så vi tog hem dem efter halva Svenska skolan så att Darrin hann lämna av dem hemma innan mötet. Nu sover båda tjejerna och Darrin är fortfarande inte hemma, så jag blandar och ger disk, tvätt, jobb, städa spisen, bloggande... Inte världens roligaste kväll.