Nagelblommor, tumproblem och snöstorm

I dag var stora Nagelspadagen. Alla 10 familjemedlemmarna var inbokade för pedikyr och manikyr kl 10:30 i morse. För Nova och Zoey var det första gången, och mycket spännande. Jag fick två tjejer i knät i pedikyrstolen som båda ville doppa fötterna i det varma vattnet. Zoey njöt mest - Nova tyckte att det var för varmt. Båda var mycket nöjda med gult/rosa nagellack, glitter och målade nagelblommor på stortår och tummar. Zoey sa att hon hade slutat suga på tummen - hon ville också så gärna ha tumblommor. En stund i alla fall. Innan vi hann lämna nagelspat fick hon sådan panik av att inte kunna suga på tummen att vi fick be dem ta fram nagellacksborttagningsmedlet.

Vi njuter fortfarande av den relativa värmen i Texas och Grandma och Grandpas jacuzzi. I Boston har det varit snöstorm de senaste dagarna. MIT fick till och med stänga igår för alla "non-essential employees" för att det var för farligt att ta sig ut i trafiken.

Förövrigt har Zoey bestämt att hon ska gifta sig med sin (låtsas-)kompis Bennys imorgon. Mormor och morfar blev inbjudna via Skype. Zoey gav dem ett flygplan så att de skulle kunna komma, men så gick flygplanet sönder så hon fick ge dem en väldigt snabb gul bil istället. Jag älskar alla hennes fantasifulla historier. Nova följer med stora ögon allt som storkusinerna Alex och Joey gör. Helst hade hon velat vaxa ögonbrynen i dag på spat också - tills Joey provade, och skrek så att taket höll på att ramla in. Bra avskräckt, Joey! I morse fick hon rosa cowboyboots i julklapp av Grandma och Grandpa. Min lilla Texastjej.

Jul i Texas

Så var julen över för den här gången... nästan i alla fall. Vi småfirade lite via Skype med mormor, morfar, Markus, Annica och Alisia den 24e, firade ordentligt med Grandma och Grandpa, Daniel, Elina och Veera den 25e och sedan igen idag med Michelle, Alex, Vince och Joey. Imorgon börjar vi dagen med paket från Grandma och Grandpa - så som sagt, julen är i alla fall nästan över. Nova och Zoey känns nöjda, fast Zoey sa på juldagskvällen att hon vill ha "vanlig" jul. När jag frågade vad det var förklarade hon "snö". Snö har vi inte i Texas. Vi badar i Grandma och Grandpas utomhusjacuzzi varje dag. Däremot var vi på isutställning på hotellet Gaylord Texan nära flygplatsen igår, med ett stort istält fullt av isskulpturer skapade av 40 iskonstnärer från Kina, inklusive minusgrader och fejksnö. Zoey var sur hela tiden.

Zoeys favoritjulklapp var en pruttkudde. Novas största avundsjuka var pruttkudden. Hon kunde inte förstå varför tomten inte visste att hon också ville ha en pruttkudde. Idag fick hon en av Grandma. Hon sprang direkt och visade den för Zoey. Zoey sa bara "Åh, en sådan som du mest ville ha!". Zoey fick förresten massor av saker som hon "mest" ville ha - pruttkudden, lego, en kamera (lika som Novas!) och en kissdocka. Hon vill bara ha lego på sin födelsedag!

Den 23 december på kvällen...

...och jag sitter jag på flygplatsen på väg till Texas. Den klassiska skinktraditionen blev på eftermiddagen istället för kvällen i år, via Skype, med kaffe istället för snaps och skinka bara genom ögonen. Men det var kul! Jag, Markus, Annica, mamma och pappa sjöng och skålade som vanligt.

Det har blivit mycket Skype idag. Jag trodde när jag bokade flygbiljetterna att idag skulle vara en jobbdag, men alla på MIT har ledigt idag visade det sig, så jag satt hemma vid köksbordet och jobbade. Pratade med Zoey på Skype i morse - hon var fullt upptagen med att "skriva" en kompletterande lista till tomten med saker som hon hade glömt att önska sig. En gunga har hon kommit på att hon vill ha, och ett hjärta. När jag frågade vad hon tänkte göra med gungan sa hon "Den ska jag sätta upp i vårt nya hus när vi flyttar". Bara så att det är helt klart för er som läser: Vi har inte tänkt flytta inom den närmaste framtiden.

Det ska bli spännande att se vad vi får till för jul i år. I morgon på julafton har vi tänkt baka lussekatter på morgonen och ha lite julmiddag för några vänner på kvällen. En av vännerna kanske ska klä ut sig till tomte så att Nova och Zoey får träffa tomten i år också... men å andra sidan var det tillräckligt svårt förra året att förklara varför tomten både kom på julafton och natten till juldagen. Det är nog dags att välja en tradition per år, antingen amerikansk eller svensk tomte. Zoey tittade på gamla bilder från julen 2008 häromdagen. Det kom ett kort på pappa utklädd till tomte, och hon ropade direkt "Där är ju morfar-tomten!" Jag tror inte att hon kopplade ihop att det var morfartomten som kom med hennes älskade bilpulka, men hon kände helt klart igen morfar på bilden.

Det känns ganska juligt här på flygplatsen. Alla gatediskar är superdekorerade, med guldslädar/polkagrisrandigt tyg/tomtelandsmiljö... Högtalarna spelar julmusik. Ibland känns det nästan som om julen får ta ännu större plats här än hemma i Sverige. Det är de små detaljerna som får mig att känna så, som det personliga julkortet vi fick från tidningsbudet. Tidningen har varit full med uppmaningar till välgörenhet hela december. Flera olika organisationer samlar in julklappar till barn i familjer som annars inte skulle ha några att öppna på juldagens morgon. I tisdags var den stora nyheten att någon hade brutit sig in i en av organisationernas leksakscontainrar och stulit leksaker skänkta till välgörande ändamål. Det blev såklart ramaskri om vilken Grinch som hade varit framme - slutresultatet blev att upprörda människor mångdubblade de ursprungliga bidragen till organisationen. Inte för att jag tror att organisationen själv låg bakom stölden, men jag kan inte hjälpa att det slår mig att det hade varit ett bra knep!

Det snöar i Boston idag, äntligen! Synd bara att Nova och Zoey inte är här så att jag kan njuta med dem - hur kul är snö när man är ensam? :-) En fördel är att huset är mer undanplockat ikväll än det har varit på väldigt väldigt länge - men, jag längtar redan efter dem.

Årets pepparkakshus-tåg

City girls

Vi åkte skridskor idag. Det finns två sätt att berätta historien. Första sättet är att helt enkelt beskriva hur mysigt det var. Vi tog buss och tunnelbana direkt till Boston Common och skridskobanan Frog Pond efter lunch. Nova, Zoey och jag hade våra egna skridskor och Darrin hyrde. Zoey var så upprymd att hon hoppade på skridskorna. Vi gick förbi skridskobanan med mormor och morfar när de var här, och tjejerna blev redan då väldigt sugna - nu var de glada att det äntligen var dags för oss att få prova. Båda hade utvecklats massor sedan förra året - ingen av dem kunde helt själv än, men både kunde hålla balansen när de stod stilla på skridskorna och båda prövade både entusiastiskt och länge. Vi hade med oss matsäck, och blev kvar i två timmar, med en mysig fikapaus i mitten. Mot slutet började det bli mörkt så vi fick chans att njuta av julljusen i träden runt hela Boston Common. Högtalare runt banan spelade musik. Det var en speciell känsla att åka skridskor nästan helt omgiven av skyskrapor.

Andra sättet att berätta historien är att fråga sig vad vi gör med våra barn egentligen. Förra året var skridskoträningen förlagd till Fjällnora, med snö, korvgrillning och gratis, långa, plogade isbanor - i år till Bostons centrum med $4 i inträdesavgift, närmare en timmes kö för att få komma in och massor av folk på en liten bana. Vi måste tänka efter noga innan vi bor kvar i Cambridge för länge - de kommer att sluta som storstadsmänniskor!

Smarta Barn

Zoey är full av smarta idéer idag. Det känns som om hon har blivit stor på riktigt. Den första smarta idén kom när vi pratade om att de ska åka till Texas på måndag utan mig. Jag minns inte exakt vad vi pratade om, men det var i alla fall något som inte Daddy kunde göra som de behövde mig till. Zoey föreslog att jag skulle följa med dem istället för Daddy. Jag förklarade att det inte funkade. Då sa hon att jag vet ju också var Grandma och Grandpa bor. Jag förklarade att jodå, jag skulle kunna följa med till Grandma och Grandpa - det som skulle bli konstigt var om Daddy plötsligt dök upp på mitt jobb. Då kom smarthet #1: "Du kan väl ha vikarie som mormor hade när hon var här."

Andra smartheten kom när Zoey ville ha hjälp att tejpa upp en tomte som hon hade gjort på ytterdörren. Jag försökte hjälpa henne att vända den "rätt", men då förklarade hon för tröga mamman att den skulle vara baklänges så att man kunde se den utifrån.

Sammantaget så trodde jag helt enkelt att Zoey började bli lite för smart för att vara tre år. Som tur var vägde hon upp det när jag bad henne att hämta en påse under diskbänken - hon lade sig på golvet och kikade in under skåpen och sa "Här menar du?" Gullunge.

Nova imponerade också på mig idag. Vi har bakat pepparkakshus, eller rättare sagt tåg, idag. I morse satt vi och skissade på mallen vid frukostbordet. Nova bestämde sig för att skriva tåg på papperet och skrev helt utan hjälp "TOG". Hon som aldrig vill lyssna när jag försöker hjälpa henne att ljuda ihop orden. Jag blev alldeles paff.

Ni ikväll satte jag på risgrynsgröt (det måste man nästan äta på pepparkakshusdagen). Nova undrade vad jag höll på med. När hon fick veta var det som om hela lilla tjejen sken upp. Hon hade inte glömt att hon tjatade om risgrynsgröt till frukost ett halvår efter förra julen. Det är tur att Nova uppskattar det - jag tror att Darrin helst hade velat smita iväg och äta ute ikväll!

Efter maten planerar vi en promenad för att titta på grannarnas uteljus, och sedan glögg med tjejerna innan sängdags. Vi får se hur mycket vi orkar med... men det är i alla fall en härlig plan. Det luktar jul hemma hos oss nu!

För övrigt så hade vi en till mus i fällan i morse. Nu är vi uppe i sex stycken.

Punka och julmiddagar

Jag fick punka på framhjulet halvvägs till jobbet i morse. Typiskt. Resultatet blev att jag fick en mycket osvensk (i mina ögon) morgonupplevelse - en vänlig medcyklist stannade och erbjöd sin pump, och var ledsen att han inte hade någon extra slang med sig. Trevligt!

Förövrigt har vi haft en julig vecka - i tisdags var det julmiddag på svenska skolan, och i går på jobbet. Vi gick alla fyra på båda tillställningarna, vilket betyder två kvällar i rad utan middagsmatlagning eller disk - lyxigt! (Tyvärr lyckades jag inte utnyttja den extra tiden till något - jag somnade med Nova i tisdags och Zoey igår.) Svenska skolan-julmiddagen var kombinerat luciafirande och knytkalas - mycket mysigt. Nova och Zoey var fina igen i sina lucialinnen och pepparkakskläder. Nova hann också bli firad på födelsedagen av sin grupp och var väldigt nöjd med det.

Julfesten på jobbet var på MIT Faculty Club med utsikt över Charles River och Downtown Boston, med bra levande musik och god mat. Nova och Zoey fick dra vinnare i lotteriet och fick varsin liten överraskningspåse. De fick också leka med min jobbarkompis Jocelyns dotter Emma. De tre dansade intensivt till musiken och fick provspela bandets trummor och keyboard - stor succé. Jag vann ett $20 presentkort på Cambridges förmodligen bästa pizzarestaurang, Bertucci's - så nu kan jag ta med familjen dit så att de också får prova. En lyckad kväll, på det hela taget!

Möss äter visst jordnötssmör, Erik!

Jag vet det, för nu har vi fångat fem stycken i vår fälla gillrad med jordnötssmör. Hur många möss behöver man fånga innan det räknas som sanitär olägenhet och man får kalla in hyresvärden? Darrin kommer att tänka på filmen Ratatouille, där en äldre dam skjuter efter en mus med gevär, gör hål i taket och får tusentals möss att ramla ned i lägenheten. Jag är mest rädd för vilken fest mössen ska ha i våra köksskåp medan vi är bortresta över jul. Kakorna som Nova bakade häromdagen (med inspiration från sin födelsedagsbakbok från Markus, Annica och Alisia!) som blev kvar på bänken över natten har redan gått åt...

Julgranspremiär och musbesök

I går efter jobbet träffades vi hela familjen på Home Depot för att välja oss en julgran. Det blev en superfin, välformad, tät gran och det var bara lite jobbigt att släpa hem den de 2 kilometrarna därifrån på min cykel... Darrins föräldrar hade beställt kort på sällskapet på vägen hem för att de tyckte att vi var så galna. I dag "klädde vi på den" som Zoey uttrycker det. 300 lampor blev det, som en kompromiss mellan mina föräldrars 20 och Darrins föräldrars 1000 - jag tyckte att Darrin var helt vansinnig när han köpte 300 julgransljus dagen efter Thanksgiving, men det blev fint! Vi fick också upp tjejernas smällkarameller från svenska skolan-julpysslet, och alla Darrins Star Wars-dekorationer, bland mycket annat. En annan personlig kompromiss är tidpunkten - mina föräldrar klär alltid granen kvällen före jul, Darrins helgen efter Thanksgiving. Vi har skapat vår egen variant där det måste vara efter Novas födelsedag, så att den inte känns för intrasslad i julen, men i god tid innan jul så att vi hinner njuta av den fastän vi oftast är bortresta ganska mycket runt jul. Det är så fint i vårt vardagsrum nu!

Mitt under granklädningen gick Darrin ut i köket för att sätta i batterier i sina Star Wars-julgransprydnader - och han skrek! En liten, liten söt mus sprang över golvet i köket. Nova ville mata den och ha den som husdjur. Vi ville ha ut den ur lägenheten, men helst på något humant sätt som inte involverade för mycket musplågeri. (Darrin kom direkt att tänka på att han borde ringa min gode vän Erik för att fråga om råd.) Det hela fick ett lyckligt slut när musen kröp genom ett hål i badrumsgolvet ner till grannen i källarvåningen. Det finns fördelar med gamla hus! Darrin har hursomhelst laddat musfällor med jordnötssmör inför nästa besök. Jordnötssmör är tydligen typisk musfällemat - man lär sig något nytt varje dag!

Min observanta dotter

Nova fick en röd gitarr i födelsedagspresent. Jag tror det var hennes bästa present. Häromdagen visade hon mig hur man gör när man spelar gitarr: Man ska hålla en hand ute på halsen över strängarna, och spela med andra handen. Jag undrade hur hon kunde veta det, och fick svaret att det hade hon sett i tunnelbanan. Det fascinerar mig att hon ser sådana detaljer.

I morse åkte Nova, Darrin och Zoey till simskolan med bussen. Nova var supersur för att hon inte fick ta med sig gitarren och spela på busshållplatsen som hon har sett att man "ska" göra.

På tal om Zoey och medicin

...så körde hon ett nytt trick häromkvällen som jag trodde att hon var för liten för. Hon satt i köket och tryckte i hela doseringssprutan med medicin i munnen. Jag sa "bra Zoey, nu var du duktig" och vände mig om för att skölja ur sprutan i diskhon. Då hörde jag snabba steg och toan som plötsligt spolade. Det tog inte lång stund att fatta vad som hade hänt - min busigt galna, och lite för smarta, treåring hade bestämt sig för att spotta medicinen i toan och spola ner den. Hur kom hon på idén?

Treåring med Glugg

Zoey har haft det lite jobbigt på sista tiden. Det började i juli hemma hos mormor och morfar i Örebro med att hon lekte med ett bebisbadkar, ramlade konstigt på golvet och slog i en tand så hårt att den blev lös. Missförstå mig inte nu, Zoey har inte haft det jobbigt hela tiden i fyra månader. Poängen var bara att det var då tandproblemet började. Hon och jag var till tandläkaren i Örebro när den hade varit lös en vecka och fick veta att så länge det inte blev någon varblåsa över tanden så skulle de inte göra något åt saken - det fanns goda chanser att den skulle fastna igen. Så, veckorna blev till månader, vi flyttade till Boston och glömde efter hand tanden - tills för kanske 2.5 veckor sedan när jag borstade Zoeys tänder och hon sa "Mamma, det gör ont på min mjuka tand". (Lös har blivit mjuk på Zoeyspråket). Jag tittade till tanden för första gången på mycket länge och upptäckte en rejäl varblåsa. Darrin lyckades få tid hos tandläkaren redan dagen efter. De röntgade och såg att roten var skadad så att tanden behövde dras ut, men de ville att blåsan skulle försvinna först så hon fick en 7-dagars medicinkur som hon skulle ta två gånger om dagen. En pärs för både treåringen och föräldrarna!

Vi bokade en tid för tandutdragning, men två dagar innan det var dags drog Zoey på sig en rejäl förkylning, så vi fick skjuta upp det. Förkylningen blev värre i sex dagar tills vi bestämde oss för att ta med henne till doktorn - och då var det dags för nästa medicinkur och nästa pärs, denna gång för streptokocker. Lilla gumman!

I morse hade i alla fall blåsan lagt sig och förkylningen stannat av tillräckligt för att Zoey skulle få dra ut sin tand. Vi hade förberett henne med att berätta om när Markus fick dra ut sin tand när han var liten, och gett henne en ask att spara tanden i. Darrin tog med henne till tandläkaren. Allt gick bra, men hon var så ledsen efteråt. Helst ville hon inte äta sa hon, för det kändes så konstigt. Nu håller vi tummarna för att vi slipper medicinkurer ett tag.

Förutom att tycka synd om Zoey så är jag också rätt irriterad på systemet just nu - det kostade $400 att dra ut Zoeys tand, trots att vi har tandvårdsförsäkring. Tydligen ingår inte bedövning/nedsövning i vår försäkring - som att man skulle kunna dra ut en tand på en treåring vid fullt medvetande. Extra surt på något sätt att det hände i Sverige, där det skulle ha varit gratis att åtgärda.

Luciatåg i Boston

Så, som ni har förstått har det varit ganska mycket med gäster och Novas födelsedagsförberedelser på sista tiden - men en stor rolig viktig sak till har vi hunnit med, nämligen att gå luciatåg på svensk julmarknad på Cyclorama i Boston. I lördags var det dags. Darrins föräldrar hade hyrt bil när de var här så de skjutsade mig, Zoey och Nova till Cyclorama i lagom tid till övningen innan som började kl 8:45 (äckligt tidigt för att vara lördag!). Sedan fick tjejerna först träna och sedan gå två luciatåg tillsammans med andra svenska skolan-barn och svenska au pairer med en publik som någon uppskattade till 3000 personer. De var fantastiskt fina, Nova som tärna och Zoey som "pepparkaka", se här:

http://www.nordstjernan.com/news/east/2898/

I första luciatåget var båda med, när det var dags för andra hade Zoey blivit för trött och gosade i mitt knä istället. Det var en intensiv men rolig dag med svensk julmusik, mat och julpyssel. Vi kommer att vara med igen nästa år (men kanske bara i första luciatåget den gången!).

Hål i Öronen

Efter klassisk frukost på sängen där gitarren blev den stora succén så fick Nova följa med mig till jobbet i morse. Vi var bara där en halvtimme eller så - tillräckligt länge för att dricka kaffe ur våra termosar och skriva lite på våra datorer (ja, vi hade med oss varsin termos och varsin dator). Sedan var det dags för dagens äventyr - hål i öronen. Nova har tjatat om hål i öronen sedan hon var 2.5, men vi bestämde oss tidigt för att gränsen gick vid fem år. När det nu äntligen var dags hade Nova väntat länge. Det var minst ett halvår sedan vi diskuterade hur det går till att ta hål i öronen. Nova var lite chockad först när hon fick höra att man använder pistol, men på sista tiden har hon känts helt lugn och knappt frågat några frågor alls. På kalaset igår började Grandma och Baylees mormor prata om hur ont det gör, så jag var lite orolig att hon skulle bli påverkad av det, men hon var helt kolugn.


Vi åkte till Cambridgeside Mall och den lilla affären Piercing Pagoda. På väg dit på cykeln frågade Nova om hon skulle behöva sova. Hon måste ha kopplat ihop det med Zoeys ögonoperationer.

Nova fick välja vilka örhängen hon ville ha (det blev rosa konstigt nog!), och så fick hon sitta på en stol medan de tvättade öronen och märkte ut med penna var örhängena skulle sitta. Hon satt helt stilla nästan utan att blinka medan de sköt in örhängena först i ena örat, sedan i andra. Efteråt höll de fram en spegel åt henne och hon exploderade i ett jätteleende. Darrin var mycket sur efteråt för att jag inte tänkte på att ta kort.

När det var klart och vi gick därifrån sa Nova att det gjorde lite ont men inte så mycket. Nu ikväll frågade jag om det var som hon hade trott ungefär, och det var det, utom att hon inte trodde att de skulle rita på hennes öron. Lite senare tyckte hon att öronen började göra ont, och då sa hon "Jag hade inte trott att det skulle göra ont efteråt!"

Jag tror det blev en bra födelsedag. Eftermiddagen tillbringade de på Bostons Akvarium. Väl hemma hade det kommit paket från förskolan i Uppsala och från Markus, Annica och Alisia, vilket var mycket uppskattat. Till middag fick vi sushi - Novas eget val. Nu vill jag helst bara sova i flera dagar.

Novas Stora Dag

Nova fyller fem år idag, stora tjejen. Vi har firat i två dagar och det känns som det blev lyckat, trots viss brist på vänner i hennes ålder att bjuda in. Novas och Zoeys kompis Baylee från Texas har varit i Boston och hälsat på sedan i torsdags förra veckan - hon blev barngästen på kalaset igår. Förutom oss fyra och Baylee så kom Grandma, Grandpa och Baylees mamma och mormor. Nova fick själv dekorera tårtan. Hon ville göra Pippis ansikte med olika frukter och det blev superfint, med ananas som ansiktsfärg, clementinklyftor till flätorna, jordgubb till näsa och jordgubbsbitar till mun, vindruvor till ögon och, till sist, blåbär som fräknar. Hon satte till och med i ljusen själv. Jag hade problem med att baka tårtbotten - potatismjölet funkar inte lika här som i Sverige, så jag fick smeta ut seg deg i formen. Den växte inte så mycket heller, men smakade i alla fall ungefär som vanligt. Nova frågade skeptiskt varför den var så liten - tur att Grandma och Grandpa inte är några tårtfantaster. Halva tårtan blev kvar!

Vi dekorerade huset med rosa ballonger och serpentiner, lekte "sätta svansen på (rosa) grisen" och "kasta bollar i hink", och fiskade fiskdamm. Även de vuxna fick fiska, och då fick barnen hjälpa till att kroka på "fisken". Darrin tyckte det var väldigt roligt att han kom på att kroka på en sko istället för en påse till Baylees mormor, tills jag sa att det skämtet brukade dyka upp på alla kalas när jag var liten. Hursomhelst så gjorde det succé! Kanske den allra roligaste leken var ändå att studsa runt i Darrins jättestora "Lycra Tube". Nova kändes nöjd efteråt. Skönt.

Lydiadagen

Det är inte lätt att vakna före Nova. Idag var det Novas namnsdag - Lydiadagen. Vi satte klockan på 6:30 i hopp om att det skulle räcka, och vi lyckades faktiskt vakna före Nova - men redan innan jag hade hunnit in i duschen var Nova uppe och gick på toa. Sedan gick hon och lade sig igen och låtsades sova. Jag var lite orolig att hon skulle ha för stora förväntningar, trots att vi alltid betonar att namnsdag är ETT paket, så jag skyndade mig jättemycket med frukosten för att förkorta förväntningsuppbyggnadstiden. När vi gläntade på dörren och sjöng "Vi Gratulera" hade hon ögonen på glänt och såg alldeles alldeles lycklig ut. Bullerbyboken som var presenten fick godkänt men inga jubel. Ikväll innan hon gick och lade sig sa hon "mamma, på måndag, när det är min födelsedag, då ska jag gå upp och kissa och bajsa och sedan lägga mig igen som jag gjorde idag på min namnsdag". Då frågade jag om det var mysigt att ha namnsdag, och fick ett mycket övertygande "ja-a" till svar. Skönt!

Zoey däremot var nog lite besviken - trots att Daddy, jag, Grandma, Grandpa och Nova tog frukost på sängen och sjöng och pratade i rummet där hon sov så vaknade hon inte under hela firningen. Hon har helt enkelt haft för mycket på sista tiden och är helt utmattad lilla gumman. På måndag får hon följa med ut i köket och fixa mysfikat.

Darrin tog faktiskt med Zoey till doktorn i morse till och med; hon har haft det så jobbigt med sin hosta de senaste nätterna. Nu fick hon medicin och vi hoppas att det ska bli bättre i tid för tandutdragning på tisdag (vi har redan fått skjuta upp en gång på grund av sjuk Zoey).

Länge sedan, och advent

Jag ska komma igång med mina små uppdateringar snart igen - det intalar jag mig själv varje dag. Det har bara varit lite mycket på sista tiden. Mormor och Morfar åkte hem i måndags efter en härlig "dryg vecka" (som Morfar själv uttryckte det, bör tolkas på det positiva sättet!) och idag kom Grandma och Grandpa. Däremellan har vi hunnit städa om huset, göra paketkalender, börja med julkorten och planera Novas födelsedag.

I söndags firade vi första advent, och i går första december. Nova och Zoey njuter av luckor och kalenderpaket och julkalendern på TV. När vi satte på SVTs julkalender på datorn i går till frukosten sa Nova "Det är ju på svenska!". Zoey frågade förundrat om tomten hade varit här när hon fick se paketkalendern. Jag hade inte ens tänkt tanken, så jag visste inte vad jag skulle svara. En stund senare gick Nova rakt på sak och frågade om vi hade gjort iordning kalendern - och jag svarade ja. Där rök den magin!

Vi bakade lussekatter i fredags, och pepparkakor i lördags. Mormor och Morfar hade med saffran. Sirap till pepparkakorna fick vi köpa på IKEA. Färsk jäst har vi inte lyckats hitta i någon av de tre mataffärer vi har inom 5 minuters cykelavstånd, så det var bara att prova sig fram med pulverjäst. Lussekatterna gick i alla fall att äta!

Nej, nu är det jag som ska passa på att sova lite...