"Sportlov" på Cape Cod

Nauset Beach i februari

Vi träffade på en ensam säl - mycket spännande!

Lunch på Land Ho i Orleans - mysigt ställe med god mat. Vi delade på Crab Cakes, Fish & Chips och friterade calamari med mycket cole slaw.

Tjejerna är lediga nästa vecka - Winter break, som väl nog är det närmaste man kan komma sportlov i USA. Vi hade funderat på att ta en skidhelg, men det är stor snöbrist i New England i år. Det slutade med en hotellnatt på Cape Cod istället. Inte det mest vintriga utflyktsmål man kan tänka sig, men vi hade i alla fall med oss blåbärssoppa (tack Markus och Annica!). På bilderna ser det ut som om det blev mycket strand men ärligt talat blev det nog mest tid i poolen på hotellet.

Valentine's

Alla hjärtans dag är en stor dag när man går i Kindergarten. Jag var i Kalifornien i veckan och missade det stora äventyret, men Nova och Zoey bubblade av glädje när de berättade för mig på telefon efteråt. Tydligen är det tradition att alla barn ger varandra alla hjärtans dags-kort. Vi var lite sent ute med att köpa kort till våra tjejer - i söndags när Darrin äntligen kom sig för så var det slutsålt både på Target och Walgreens. Vi fick göra hemmagjord variant - en chokladgodisring (se bild). Darrin fick tag på sista påsen chokladgodis i affären, så lite tur hade vi i alla fall! Jag var väldigt skeptisk till att skicka med godis till skolan, men det visade sig var ogrundat för majoriteten av alla all hjärtansdagskort de fick innehöll någon form av godis...

Gymnastik

Nova och Zoey blev inbjudna att "prova på" gymnastik med Novas kompisar S och E i lördags morse (det var "tag med en kompis"-dag, och båda hade bett att få ta med Nova, så deras föräldrar bestämde sig för att det fick bli Nova och Zoey). Det värsta var att det började redan klockan 9. Vi gillar våra långsamma lördagmorgnar med bok och kaffe på soffan innan frukost (sovmorgon finns naturligtvis inte på kartan annat än för Zoey, men slappmorgon är det näst bästa). Nu hann vi i alla fall både göra pannkakor, äta god mysfrukost och hinna lagom i tid.Jag tror att båda tyckte det var riktigt kul. Det var verkligen som riktig gymnastik - de fick balansera på bom, hoppa på satsbrädor och hänga i sådana där sviktande pinnar som de gör på teve som jag inte ens vet vad det heter - barr? Både S och E hade gymnastikdräkt - ett nytt ord för mig på engelska: leotard. Finns det något mer avancerat ord än gymnastikdräkt på svenska också? Tänk, en enda lektion Kindergartengymnastik och jag känner mig redan helt ute på okända vatten. Zoey blev nog ändå lite sur när hon skulle gå balansgång på bommen och läraren försökte böja hennes ben för att se mer graciösa ut.

Lördagen fortsatte i intensivt tempo. Våra grannar/Zoeys bästa kompis-familj fick en bebis i tisdags så vi köpte blommor och gick över och gratulerade. Pappan och storasyskonen övertalade oss att följa med på barnmuséet på eftermiddagen. Innan dess hann vi också med svenska skolan-läxan. På kvällen blev det några kapitel i Suneboken (äntligen mys på soffan!) medan Darrin lagade mat och sedan tidigt sängdags för tjejerna så att jag och Darrin kunde ha lite för-allahjärtansdagsmys med hummer (jag sitter på Logan på väg till Kalifornien i skrivandes stund, så det var för-mys eller inte alls som gällde).

Idag har vi åkt skridskor igen. Zoey har efter två tillfällen på isen den här vintern blivit riktigt duktig. Den stora skillnaden mot Nova är att Zoey vågar försöka och inte har så mycket emot att ramla. Nova vill hålla i mig eller Darrin, krampaktigt och panikhårt, hela tiden - och det blir varken särskilt kul för henne eller oss. Hur motiverar man sitt försiktiga barn att våga mer? Efter flera år av samma problem med cykling så vågar hon nu (nästan) både starta, stanna och cykla på egen hand, men det krävs fortfarande massor av motivation. Det är svårt!

100th Day Of School

Jag tycker om Novas och Zoeys skola. Varje morgon när vi kommer in genom dörren känner vi oss välkomna in i värmen och och gemenskapen. Skolans familjekoordinator står vid huvudingången och hälsar alla barn med namn. Rektorn är också ofta ute och hälsar.

Idag firar de att de har gått i skolan 100 dagar. Båda har fått ta med sig en samling med hundra saker hemifrån (Zoey valde gummisnoddar, Nova ett papper med hundra Hello Kitty-stämplar). Båda kommer att fira, men Novas fröknar verkar gå mest in för firandet. Det var riktig partystämning i hennes klassum i morse. Alla hade pyjamas (pyjamasparty). Alla fick ta på sig varsin krona som de gjort själva under veckan dekorerad med 100 paljetter. De har räknat upp 100 snacks till morgonfikat (typ småkexs och flingor) i varsin påse. De ska ha dansfest med grannklassen. De ska göra ett stort plakat med 100 ord som de har lärt sig skriva. De får leta efter 100 gömda duvor (från Mo Willems "Don't Let the Pigeon Drive the Bus"-bok) över hela klassrummet. Med mera.

Nova har sett fram emot att få ha pyjamas till skolan (och slippa välja kläder) i flera dagar. Pyjamasen valdes dock också ut med omsorg: Rosa nattlinne, Hello Kitty-mysbyxor och morgonrock. Med delfinörhängen och fiskbensfläta till.

Det är roligt att lämna mina barn när de är spända av förväntan inför en dag i skolan!

Everglades

En dag under vår Floridasemester gjorde vi en utflykt till Everglades. Det visade sig vara helt rätt säsong, och helt rätt dag, för just en sådan utflykt - inga myggor, massor med alligatorer överallt (även bebisar, som var riktigt coola att se) och dessutom en helt ny "utflyktsbuss" att åka på guidad visning i. När vår visning, som gick genom träskmarkerna i Shark Valley, var slut bad guiden om tips på namn till "bussen" (en öppen, tågliknande struktur på hjul med två vagnar). Zoey föreslog "The Pirate" och fick sin vilja igenom!

"Squishy Bear", Zoeys klassmaskot, fick också hälsa på alligatorerna. När vi kom hem fick vi skriva ut kort och sätta in Squishy Bears album. Han får följa med alla barn som åker bort under läsåret, så att de kan dela med sig av sina upplevelser till de andra barnen på roligt vis.

Special Day

Zoeys klass håller på och lär sig om familjer just nu. Som ett led i undervisningen har alla familjer bjudits in till sitt barns "Special Day", då det är meningen att familjen och barnet ska dela med sig av något som är speciellt för deras familj. Det har blivit lite upptrissat - våra hinduiska vänner lät till exempel barnen måla lerljustakar som är typiska för en hinduisk ljushögtid, och vår polska vänfamilj spelade upp en dockteater om en berömd polsk saga.

Idag var det vår tur. Vi pratade lite om Sverige först, och pekade ut Sverige och Texas på en jordglob. Sedan läste Darrin om när Emil fick soppskålen över huvudet (ja, den finns på engelska). Efter det fick alla varsin hemmagjord målarbok med svenska barnboksbilder, en midsommarstång, en dalahäst och en svenska flagga att måla i. Vi avslutade med att äta kanelbullar och läsa Pippi. De fick också turas om att klä ut sig med Zoeys Pippi-utklädningskläder, och att lägga pussel där Pippi bär sin häst. Zoey kändes glad och nöjd efteråt och under hela tiden, vilket var målet för oss. Om några veckor blir det dags för Novas klass.

Super Bowl Sunday

I går var det Super Bowl Sunday och Boston (i form av New England Patriots) var representerade för första gången sedan 2008. Boston Globe (vår morgontidning) har diskuterat Super Bowl Party-planer i flera veckor. Super Bowl sänds inte live via internet så vi som inte har någon TV fick se till att bjuda in oss hos lämpliga vänner för kvällens begivenhet. Det blev lyckat. Vi såg matchen med två polska familjer och en amerikansk. Darrin, som ser en match amerikansk fotboll om året, var den som kunde överlägset mest om fotboll. Nova och Zoey njöt av att leka med de andra barnen, men var lite avundsjuka att vi fick titta på TV:

- Kan vi inte titta på en barnfilm istället, frågade Zoey.

På väg till matchen frågade tjejerna vilket lag vi hejade på. Darrin bestämde sig för att hålla på New York Giants (mest för att retas tror jag, han gillar när de hängivna Bostonfansen förlorar) och det uppskattade inte Nova och Zoey - det gick hela vägen och sjöng "Let's Go Patriots". Jag och tjejerna gick hem efter tredje kvarten. Nova var arg hela vägen för att hon var tvungen att gå, fast klockan var efter nio på en skolkväll. Hon somnade innan jag och Zoey hann borsta klart tänderna och lägga oss.

Tand(fe)problem

Vår stora tjej tappade sin andra tand i onsdags. Den har varit lös i mer än två månader. Hon var lycklig över att det blev just i onsdags, för då fick hon skriva sitt namn först på "februaritanden" på svarta tavlan i skolan (de har en tand uppsatt för varje månad så att ingen tappad tand går obemärkt förbi).

Darrin hjälpte tanden lite på vägen vid frukosten. Nova ville att han skulle sluta vicka ("det gör ONT Daddy!") så han tog bort sin hand och bad henne vicka själv och se hur det kändes nu. Hon blev ganska förvirrad när hon inte kunde hitta tanden i munnen.

Med tappningen väl avklarad kom den stora utmaningen för mig och Darrin. Det visar sig att vi är kassa på att vara tandfe. Första kvällen ville Nova lägga tanden i sin tandkudde som hon fått av Grandma (se bild - det är det amerikanska sättet att få pengar från sin tand). Tyvärr hade hon blandat ihop den förra tappade tanden med den nya och bad mig hjälpa henne avgöra vilken som var vilken. Jag var helt säker, men hon bestämde ändå att om det skulle visa sig att det inte "blev något" så kunde hon ju alltid prova den andra tanden nästa natt. Tur för mig att det råkade gå till just så, för jag fick en utmärkt ursäkt när tandfen glömde första natten... Men jag fick stå ut med en ganska arg Nova som tyckte att jag var dum som valde ut fel tand.

Andra natten kom tandfen ihåg och det blev succé. Tredje natten (i natt) skulle vi prova att ha tanden i ett glas med vatten istället (svenska sättet), men när tandfen skulle lägga i pengarna så var glaset, och tanden, borta - förmodligen i diskmaskinen/slasken. Stackars, stackars Nova, det blir ingen kul överraskning när hon vaknar imorgon. Jag har ont i magen nu. Får man verkligen vara så klantig som förälder?