Zoeys raket

Zoey ville bygga en raket förra helgen. Här är ritningen på hur den skulle se ut!

Cykelpluppar

På väg hem från kalaset i lördags stannade Nova och jag på cykelaffären för att titta på nytt blocklås. Det blev inget lås, men Nova lyckades övertala mig att köpa "pluppar" i olika färger att ha i hjulen på hennes och Zoeys cyklar. Båda njöt av att trycka fast dem på ekrarna och göra cykeln fin. På söndagen provåkte Nova sin cykel, nypimpad med plupparna, runt Fresh Pond med Darrin medan Zoey och jag gjorde svenska skolan-läxan. Det måste ha varit mysigt, för på kvällen fick jag en oväntad fråga:

- Mamma, kan man köpa cykelpluppar i Sverige?
- Ja, det kan man.
- Bra, då kan mina barn också få cykelpluppar!

Födelsedagskalas och playdate

Det har varit lite Novas helg den här helgen. Igår var hon på sitt första kalas med en Kindergartenkompis, idag på sin första "playdate" (det vedertagna ordet för att gå hem till någon och leka). Jag hade turen att få följa med på båda upplevelserna (Darrin och Zoey var på bokmässa respektive köpte basketkorg, förhoppningsvis får vi höra om det från honom).

Kalaset var på MITs gym. Nova och jag kom två minuter efter utsatt tid och var därmed FÖRST av alla. Sedan var det drop-in i 45 minuter (på ett kalas som skulle pågå i 2 timmar). Under första halvtimmen var det Nova och sex killklasskompisar. Missförstå mig inte nu, jag vill verkligen att mina barn ska leka könsöverskridande, men det är ett faktum att det inte är lätt för Nova. Hade det varit Zoey på kalaset så hade det varit en helt annan sak. Hon var i alla fall precis på gång att komma igång och springa med de andra när det var dags för dagens aktivitet - sportrummet. Tjejen som var anställd för att ta hand om barnkalasbarn var oengagerad och, skulle jag vilja säga, direkt dålig. Lekarna var inte anpassade till barnens ålder. Hon började med att dela in dem i två lag. När hon kom till Nova (som vid den tidpunkten var enda tjejen) frågade hon "Ska du vara med?" USCH! Hela min kropp skrek, på insidan alltså. Som tur var hanterade Nova det utmärkt - hon sa helt enkelt ja.

Sedan dök Novas tjejkompis Eleanor upp och Nova blev som en aningen annorlunda person. Eleanor tyckte inte om sport visade det sig, så när killarna sprang omkring och lekte dodgeball fick vi två rastlösa tjejer på sidan av. De var i alla fall med och lekte fallskärmslekar på slutet.

Med sporten avklarad var det dags för lunch. Vid det laget hade ytterligare två tjejer från klassen dykt upp, och Nova njöt i stora drag av pizza, vindruvor och att sitta och äta och prata med sina kompisar. Alla fick varsin överraskningspåse med visselpipa, och ljudnivås blev outhärdlig, så leken flyttade ut i gräset. Nova och Eleanor sprang och busade och vill aldrig gå därifrån.

Nu är det boardingdags, så lekträffen får vänta till en annan dag.

Flygplatsinformation

Lite info för er som vill gå snabbt genom säkerhetskontrollen - två högspänningståliga attenuatorer, två bias-tees, en multimeter och ett större antal 12 mm Ta-filter rekommenderas inte. Idag blev det noggrann kontroll av väskan innan säkerhetspersonalen på Logan släppte igenom mig. Jag fick också frågan vad sakerna skulle användas till. Vad svarar man på det? Jag försökte med:

- Experiment i Rochester på laboratoriet för laserenergiforskning. Det används till att "krympa" en signal så att...

Längre hann jag inte innan jag blev avbruten: "Nu blev det för krångligt för mig."

Jaja, flyga fick jag i alla fall, så nu är det dags för en vecka i Rochester igen. Nova är lika ledsen som vanligt, och jag tyckte själv också det kändes ovanligt jobbigt den här gången - kanske för att jag åkt på en ovanligt jobbig förkylning och fortfarande går på max halvfart.

Sprutor

I förrgår råkade jag komma förbi MIT Medical just när de administrerade gratis influensasprutor för anställda. På väg ut såg jag en annons för drop-in-mottagning för familjer. Nova var inte nöjd när jag kom hem och föreslog att de också skulle åka och ta sprutor.

När vi skulle borsta tänderna på kvällen tryckte hon fingret mot plåstret på min överarm.
- Gör det ont, mamma?
- Ja, lite. (Inte konstigt när du trycker så hårt...)
- Där ser du. Det är därför jag inte vill ta någon spruta.

Igår åkte de i alla fall och tog sina sprutor, alla tre, och det hade gått bra. De fick glass till efterrätt som belöning, och Darrin betonade tydligt att jag inte fick någon glass för jag hade minsann inte tagit någon spruta den dagen. Sedan gick han till affären, och båda tjejerna erbjöd mig genast att jag kunde få smaka av deras. De hörde också efter om jag hade fått glass på min sprutadag. Gullisar.

Zoya-sås

I morse vid frukosten berättade Zoey följande:

- Jag har sagt till Zoya att det finns en sås som heter soya-sås.

Vi försökte få henne att också dela med sig av hur Zoya reagerade, men det gick inte - hon upprepade bara sitt ursprungliga meddelande igen. Jag är fortfarande nyfiken på hur Zoya reagerade.

Zoey bestämde redan innan hon började skolan att Zoya skulle bli hennes bästa kompis, för att de har så lika namn. Så blev det också. Häromdagen fick de göra en läs- och skrivutvecklingsövning i skolan med Venndiagram. Man skulle klippa ut bokstäver från sitt och en kompis namn ur en tidning och klistra in dem i olika delar av Venndiagrammet beroende på om de fanns med i båda namnen, det ena eller det andra. Zoey gjorde Venndiagram med sitt och Zoyas namn och det behöver inte sägas att det blev trångt i det smala fältet på mitten av sidan!

Jag cleanar upp min mess

Det var svårt att få Zoey att komma och lägga sig igår. Upprepade gånger gick jag ut i vardagsrummet och förklarade att det var dags. Tills sist tröttnade Zoey och sa:

- Men mamma, jag måste cleana upp min mess först!

Undra om språkförvirringen betyder att vi har pratat för lite om städning hemma...

(Jodå, mormor, vi pratade om att det där blev en blandning av språken och rätade ut hur det skulle vara om alla ord var på svenska.)

Min tokiga man

Darrin har ett nytt projekt. I mina döttrars skola får barnen ha med sig mellanmål själva varje dag. Nova och Zoey har fått mellanmålslådor av Grandma och Grandpa, Novas i plåt med Hello Kitty och Zoeys i plåt med Spiderman. Båda älskar sina mellanmålslådor. Nu har Darrin kommit på den fantastiskt galna idén att de varje dag med sitt mellanmål behöver få en liten hälsning hemifrån, så de vet att vi tänker på dem. Jo, det är en fantastisk tanke som får mig att bli varm inuti - problemet är bara att eftersom tjejerna inte kan läsa än så är det bilder som gäller, och Darrin har låtit nivån på bilderna eskalera tills hela klassen nyfiket väntar för att se vad Nova eller Zoey kan ha fått för fin bild idag? Det behöver inte ens sägas att tidsåtgången varje kväll känns lagom orimlig - jag har försökt varna dem att de inte får bli besvikna när det inte funkar längre... :-)

Hursomhelst, än så länge kan de njuta av varsin glad överraskning till snack varje dag. Här är Novas exempel från i fredags: