För svår läxa

Kan man förvänta sig av vanliga barn i årskurs två att de ska kunna läsa Prinsessan på Ärten högt för sina föräldrar (med sin TYDLIGA röst), lära sig stava 20 slumpmässiga ord från texten genom att skriva dem en gång och svara på 6 läsförståelsefrågor från texten, för att sedan få prov på de ca 20 slumpmässigt utvalda orden tisdagen efter? För min dyslektiska 7-åring är det omöjligt och också otroligt nedslående. Fast jag läste texten för henne och hjälpte henne att läsa och skriva svaren på frågorna (svara kunde hon helt utmärkt själv), så var hon så överväldigad att hon bara ville gråta. Som jämförelse får hon 15 ord med stavningsmönster i läxa i vanliga amerikanska skolan varje vecka, som de då tränar både på lektionstid och hemma innan provet på fredagar, och som hon då ändå tycker är svårt och jobbigt. 

Nova pratar ändå lika bra svenska som engelska. Det gäller verkligen inte alla barn i hennes svenska skolan-klass. Borde inte läxan vara för svår för dem också, även om de inte har dyslexi? Jag VILL inte att Nova ska behöva gråta sig igenom sin läxa!