I söndags var det Fars Dag i USA. Vi firade med en campingweekend i White Mountains (eller Gröna Bergen som Zoey har döpt om dem till, eftersom de ju egentligen inte är vita, i alla fall inte på sommaren). Vi provade en ny campingplats, och den hade för- och nackdelar. Den låg praktiskt placerad i hjärtat av Franconia Notch State Park, som jag skulle påstå är en av New Englands vackraste State Parks - men tyvärr också bara meter ifrån huvudvägen mellan Boston och Kanada. Det bullrade lite väl mycket för att få en perfekt naturupplevelse. Tjejerna var nöjda med att man kunde köpa glass i kiosken, Darrin och jag med att tre lagom långa vandringsleder började precis vid tältet, varav vi hann prova två på våra 1.5 dagar på plats. Vi var alla fyra nöjda med att få uppleva årets första campingnatt och grilla minimarshmallows vid lägerelden.
Darrin blev nöjd med vårt firande. Han fick pannkakor i sovsäcken, jordgubbar och fyra paket, varav Zoey hade valt ut ett Chewbacca-gosedjur (får mig att tänka på bilen som Markus gav pappa i present när vi var små) och Nova ett par solglasögon (som han hade önskat sig). Tjejerna och jag hade förresten en jättemysig fredagkväll när jag satte dem på min cykel (de har växt ur vagnen) och ledde cykeln till Target, där vi handlade presenterna medan Darrin jobbade (och därmed hade bilen). De tjatade inte ens om att få köpa en massa saker, för vi hade kommit tydligt överens om att vi "bara skulle ha saker till daddy".
Vi använde Fars Dag som argument för att få tjejerna att gå med på att gå 1.4 miles i uppförsbacke till en sjö uppe på berget ("Det är daddys dag, han får välja vad vi ska göra idag!"). Det funkade faktiskt. Vi fick en fin vandring med begränsat gnäll som nästan kändes som att vara tillbaka i Schweiz. Stigen var härligt äventyrlig där den serpentinslingrade sig upp genom skogen, med många stenar att hoppa på, och flera broar att leka "Bockarna Bruse" över/under. Väl uppe fann vi en fantastiskt fin matsäcksplats med bryggor vid en liten fjällstuga, med utsikt över White Mountains-topparna. Och efteråt hann vi gå ner, äta lyxglass på glasscafé i Lincoln, köra 2.5 timmar tillbaka till Boston och ha jobb-/skoldag dagen efter!
Showing posts with label White Mountains. Show all posts
Showing posts with label White Mountains. Show all posts
Friday, June 22, 2012
Thursday, November 03, 2011
"Fall foliage" i White Mountains
Vi hakade på en New England-trend i år och gjorde en utflykt till White Mountains för att titta på alla färgglada höstlöv. Det är nästan en månad sedan nu (det var andra helgen i oktober), så det här blir en något försenad rapport.
Det är så härligt med höst här - folk går verkligen in för att fira hösten och njuta av alla vackra färger, Halloween och Thanksgiving. Många väljer till och med att gifta sig på hösten i New England för det är en så allmänt accepterad sanning att det är den vackraste årstiden. Darrin och jag ville åka till White Mountains för att få begrepp om vad all hype handlar om, men vi var lite osäkra på vad Nova och Zoey skulle tycka. Det tar drygt två timmar att åka dit, och väl där skulle det också bli mycket bilåka... Överraskande nog gick det över förväntan och vi klarade oss från gnälliga barn.
När vi hade åkt hela vägen längs motorvägen och skulle svänga av mot Kancamagus Scenic Byway (huvudstråket genom White Mountains, New Hampshire) fastnade vi i bilkö. Det var så många som skulle svänga av på just den avfarten att den var helt igenkorkad. Vädret var fantastiskt, och det var söndagen mitt i en tredagarshelg. Vi var helt klart inte de enda som kommit på den fantastiska idén att tillbringa just den här dagen i White Mountains. Nova och Zoey var fascinerade av alla bilar:
-Är vi verkligen här bara för att titta på blad? frågade båda två.
När vi svarade ja valde de att njuta av läget och började båda två prata om att de ville fira sina födelsedagar i White Mountains. Vi fick en fin dag med många sköna stopp längs vägen. Nova plurrade med båda fötterna och Zoey med den ena (båda kan ordet plurra tack vare mormor!). Darrin fick solhuvudvärk och vi köpte bagels på Dunkin Donuts till matsäck (enda bageriet vi kunde hitta i Lincoln, NH). Nedan följer några bilder:
Det är så härligt med höst här - folk går verkligen in för att fira hösten och njuta av alla vackra färger, Halloween och Thanksgiving. Många väljer till och med att gifta sig på hösten i New England för det är en så allmänt accepterad sanning att det är den vackraste årstiden. Darrin och jag ville åka till White Mountains för att få begrepp om vad all hype handlar om, men vi var lite osäkra på vad Nova och Zoey skulle tycka. Det tar drygt två timmar att åka dit, och väl där skulle det också bli mycket bilåka... Överraskande nog gick det över förväntan och vi klarade oss från gnälliga barn.
När vi hade åkt hela vägen längs motorvägen och skulle svänga av mot Kancamagus Scenic Byway (huvudstråket genom White Mountains, New Hampshire) fastnade vi i bilkö. Det var så många som skulle svänga av på just den avfarten att den var helt igenkorkad. Vädret var fantastiskt, och det var söndagen mitt i en tredagarshelg. Vi var helt klart inte de enda som kommit på den fantastiska idén att tillbringa just den här dagen i White Mountains. Nova och Zoey var fascinerade av alla bilar:
-Är vi verkligen här bara för att titta på blad? frågade båda två.
När vi svarade ja valde de att njuta av läget och började båda två prata om att de ville fira sina födelsedagar i White Mountains. Vi fick en fin dag med många sköna stopp längs vägen. Nova plurrade med båda fötterna och Zoey med den ena (båda kan ordet plurra tack vare mormor!). Darrin fick solhuvudvärk och vi köpte bagels på Dunkin Donuts till matsäck (enda bageriet vi kunde hitta i Lincoln, NH). Nedan följer några bilder:
Vi var som sagt inte de enda som ville uppleva White Mountains en vacker söndag i oktober... |
På väg hem ville Nova absolut få ett kort på den vackra månen. Det lyckades inte perfekt genom bilfönstret... |
Subscribe to:
Posts (Atom)