Galen vecka

Det är fredag kväll, klockan är 8:50 och Darrin sover. Igår och i förrgår var det jag som somnade med tjejerna. Undrar när vi ska orka göra något på kvällen igen?

Det har varit en ganska galen vecka. Darrin hämtade mig på flygplatsen kl 10:30 på kvällen förra fredagen. Då var hans föräldrar redan här, och vi åkte raka vägen hem och strök lucialinnen och slog in namnsdagspresenter till Nova inför lördagen.

Kalifornien var förresten roligare än vanligt - min gamla korridorare från Kantorsgatan har haft den goda smaken att flytta till San Francisco, så jag fick två härliga sociala helt jobborelaterade kvällar under veckan, en i Menlo Park/Palo Alto där hon bor, och en i San Francisco där hon jobbar. Det var lite läskigt att köra från Livermore till San Fran över Bay Bridge i rusningstrafiken på egen hand och utan GPS, men det gick bra. (Förmodligen bra för mitt bilkörningssjälvförtroende att utmana mig själv lite ibland!)

Nåja, nu var det ju den här veckan det skulle handla om. Lördag morgon hade vi väckarklockan på 6, vaknade, firade Nova med namnsdagspaket och fika på sängen, packade ihop oss, och åkte till Sveas julmarknad. Kl 8:45 började genrepet för svenska skolans luciatåg. Nova var med på båda uppvisningarna, Zoey orkade bara med första och satt i mitt knä under kl 2-showen. Väldigt gulliga var de hursomhelst båda två. Nova var lite övervädligad av mängden åskådare - hon kom inte ihåg från förra året att det hade varit så många. Jag är så himla glad att de får vara med om luciafirande (med fantastisk körledare som drillar dem på gladaste dalmål) fast vi bor i Boston!

Efter luciatågen åkte vi hem och bakade - söndag var Novas födelsedagskalasdag. Vi bestämde oss efter mycket funderande för att göra den sortens kalas som vi ville - sju barn, hemma hos oss. Problemet var att välja vilka som skulle få komma. Jag hade ångest över det innan, att några barn skulle känna sig utanför, och känner mig egentligen fortfarande orolig över det - men vi ville inte ha det större den här gången. Söndag morgon förberedde jag och Darrin kalaset medan Grandma och Grandpa tog med Nova och Zoey på sista simskoletillfället för säsongen.

Kalaset blev mycket lyckat, med Tea Party-tema (som i Alice i Underlandet, inte som den politiska rörelsen). De fick måla muggar och tallrikar, fika på schackrutor, frukt, pepparkakor och Hallo Kitty-tårta som Nova själv hade dekorerat, leka "sätta svansen på kaninen" och jaga sifferballonger för att få överraskningspåse i belöning. Jag är inte säker på att Nova var helt nöjd - hon tänker sig innan hur saker och ting ska bli, och om det sen inte blir exakt som hon har tänkt så blir hon ledsen. En av hennes kompisar kom sent, så vi började utan henne - och det var Nova ledsen för. I USA följer föräldrar med på kalas när barn i den här åldern blev bjudna, så vi hade fullt hus med 7 föräldrar, 7 barn och Grandma och Grandpa!

Efter kalaset tog vi med Grandma och Grandpa och bowlade och åt pizza på Flatbread Company i Somerville. Nova som inte vågade bowla på sin kompis Zephyrs kalas på samma ställe älskade att få visa Zoey hur man skulle göra och båda njöt.

Måndag morgon innan jobbet/skolan firade vi jul med Grandma och Grandpa. Grandpa lagade pannkakor och vi fick öppna presenter. Det blev aningen stressigt att få barnen till skolan i tid. På eftermiddagen åkte Grandma & Grandpa hem till Texas igen.

Tisdag var Novas riktiga födelsedag, så måndagkvällen ägnade Darrin och jag åt att slå in presenter och baka rosa skumrutor åt Nova att ha med sig till skolan. Födelsedagsmorgonen blev precis så mysig som den ska vara med lång frukost på sängen, och Nova njöt av att komma till skolan där alla höll på att rita kort åt henne och dekorera hennes papperstårta. Till middag blev det sushi.

Onsdag morgon var Nova galet trött och ledsen när det var dags att lämna på skolan. Onsdag kväll hade vi julfest med mitt jobb för hela familjen, på MITs Faculty Club. Nova och Zoey klädde sig fina och fick varsin godispåse och en ny kompis (min kollega Ernie berättade dagen efter att hans fyraårige son numera är kär i Zoey). Festen pågick inte länge (vi kom i säng tidigare än vanligt och njöt mest av att inte behöva laga mat), men torsdag morgon var Nova ännu tröttare, och som nämndes i början så har jag och Darrin också behövt en viss återhämtningsperiod. Nu har han i alla fall vaknat igen, så nu blir det fika och TV-serie på datorn. Jag ser fram emot en slappmorgon med bok på sängen imorgon!