Thursday, August 11, 2011

Hummerlunch

Så var besöken från Sverige över för den här gången. Mamma och pappa åkte igår kväll. Det känns vemodigt att inte veta exakt när vi får träffa dem nästa gång. Darrin började tillbaka-till-vardagen-livet dramatiskt med magsjuka, innan mammas och pappas plan ens var i luften...

Vi fick i alla fall en mysig avslutning medan de fortfarande var kvar. De bjöd på lunch på Legal Sea Foods vid Kendall Square. Mamma, pappa och jag satt bredvid varandra och högg in på varsin helt nykokt hummer, komplett med haklapp och smör att doppa i. Helt klart min lyxigaste jobbdagslunch hittills i mitt liv - kanske till och med den lyxigaste lunchen alla kategorier! Mamma och pappa har hunnit med ett antal humrar sammanlagt under Cape Cod-vistelsen och framförallt under sin roadtrip till Maine. (Jag längtar tills vi också får möjlighet att äta lobster dinner och besöka Acadia nationalpark däruppe.)

Efter lunch gjorde vi snabb "walking tour" över MITs campus. Darrin och jag pekade ut den underliga Gaudí-lika byggnaden Stata Center och huvudbyggnaden MacLaurinhuset med Killian Court som öppnar sig ner mot Charlesfloden nedanför den berömda MIT-kupolen - men sedan tog min MIT-kunskap slut och jag kunde inte svara på några av deras frågor. Det skulle vara kul att gå en guidad vandring på campus själv någon gång.

Som avslutning fick de följa med upp på mitt kontor, i vad mina jobbarkompisar klassificerar som den fulaste byggnaden på USAs fulaste campus. Jag kände mig som vanligt i den situationen lite obekväm. Gränsen mellan privatliv och jobbliv är nästan överstigligt skarp just nu, och att ta med sig mamma, pappa, Darrin, Nova och Zoey in på kontoret mitt på blanka onsdagseftermiddagen kändes verkligen som ett stort kliv över den gränsen. Men, det blev bra. Vi råkade stöta på PSFC-chefen Miklos i korridoren och han hälsade glatt. Jag hade gärna velat ta med mamma och pappa och visa dem labbet också, men det får bli en annan gång - säkerhetsföreskrifterna säger att man inte får ta med barn in dit, och det var för svårt att tvinga Nova och Zoey att vänta medan vi gick iväg. Plus att de började få bråttom till flygplatsen.



No comments: