Så var vi tillbaka i Boston igen efter en vecka i Sverige. Det känns helt omöjligt att skriva om hela veckan så här direkt, så jag börjar med flygresan hem. Vi startade kl 11 från M, A & As hus i Silverdal - med taxi, för ovanlighetens skull. Zoey kunde inte komma ihåg att hon någonsin åkt taxi förut. När vi väl satt i taxin förklarade hon att det var ungefär som hon hade väntat sig, utom att hon hade trott att Daddy skulle köra. (Resten av Sverigetiden hade vi förövrigt vår egen gamla hederliga Fiat Punto, vilket var mycket uppskattat.)
Jag njöt i fulla drag av att få flyga med tjejerna igen. Det har blivit alldeles för många tråkiga ensamma flygresor för både mig och dem på sista tiden. Jag hade laddat upp med böcker, men det slutade med att de helst ville titta på sina egna TV-skärmar hela resan. Ganska avslappnat. Jag fick hjälpa Zoey byta film ungefär var femte minut, för hon ångrade sig hela tiden. Nova hade det lite jobbigt med att hörlurarna gled ner hela tiden (känns det igen från byxorna?), men det löste vi med två stora bolltofsar i håret. Sedan satt hon som klistrad framför Ice Age 3.
Bästa med hela resan var nästan att planet var två timmar försenat så att vi fick leka på Island extra länge - Nova och Zoey hittade orangea lånebarnvagnar som Nova drog runt Zoey och Husmusen i. Mycket kul. (Nu sitter jag på Loganflygplatsen igen och väntar på nästa försenade flyg, den här gången till Rochester, och det är verkligen inte hälften så kul :-)) Vi passade också på att klättra i deras runda utsiktsfönster. När vi väl var på planet och såg terminalen från utsidan såg Nova en konstig rund struktur på väggen som hon direkt identifierade som det runda sittfönstret - mycket imponerande slutledningsförmåga!
Sista tre timmarna på planet somnade jag, Nova och Zoey huller om buller på våra tre-platser-i-rad. Otroligt mycket lättare och skönare att sova liggande med Zoey på magen än sittande och försöka hålla sig så långt bort från sina medpassagerare som möjligt. Enda problemet var att ingen av tjejerna ville vakna när det var dags att gå av, och att Husmusen ramlade under sätet och hamnade hos damerna bakom oss.
Klockan 22:30 var vi äntligen hemma. Då hade påskharen varit där och lämnat varsin liten överraskningspåse på Novas och Zoeys sängar, så de blev spralliga och hade inte alls lust att sova... Både datorn och tvätten fick vänta tills i morse. Som tur var vaknade jag i alla fall kl 4.
(Ojojoj. Blev det här världsrekord i osammanhängande inlägg?)
No comments:
Post a Comment