Jag och Darrin har tvärtemot alla regler aldrig brytt oss om att försöka få våra döttrar att somna själva på kvällarna. Ärligt talat är det mest av själviska skäl - vi har båda två njutit av den där stunden när man får ligga nära och småprata innan de somnar. Fram till för ett par månader sedan var rutinen alltid först bok (oftast på soffan) och sedan varannan kväll somna bredvid mamma, varannan bredvid Daddy. De senaste månaderna har det mer och mer blivit att tjejerna och jag har läst bok på min och Darrins säng och sedan släckt lampan och somnat alla tre tillsammans, medan Darrin har tagit hand om disken. Mycket lyxigt har jag tyckt. Det har blivit en fin stund för mig och tjejerna tillsammans och en chans att prata om vad som hänt under dagen - Darrin har de ju redan umgåtts med från tidig morgon till sen kväll. Hursomhelst, de senaste dagarna börjar jag undra om det inte ändå är dags att försöka få dem att somna helt själva. Båda verkar samtidigt ha gått in i en fas när de helt enkelt inte har lust att försöka sova. De kastar sig i sängen, sjunger, avbryter mig om jag försöker sjunga, kommer på ursäkter för att gå ifrån sovrummet. Visst, det har varit perioder av krångel tidigare också - kanske enda egentliga anledningen till att det känns jobbigt nu är att det var länge sedan?
Hursomhelst, det är inte mysigt att försöka få två små ångvältar att somna. Igår tog det en timme från att vi hade släckt lampan tills båda sov. När jag äntligen kommer upp efter en sådan kväll har jag absolut ingen energi kvar, orkar knappt prata med Darrin och är bara sur!
1 comment:
Vi har gjort likadant vi med. Det är mysigt att läsa och småprata på kvällen! Vi har dock inte alltför stora problem med att somna, men Elias tycks vara ovillig att sova längre stunder. I natt är första gången på flera veckor som varken jag eller Therese har varit uppe och vankat en timme eller två.
Post a Comment