Plötsligt har det gått en hel vecka sedan jag ens skrev förra gången. Den här veckan var det inte bara helgen som gick fort, utan hela veckan. Det var en ganska intensiv vecka på jobbet, med flera kvällar som blev senare än vanligt. Darrin och jag ägnade våra kvällar åt att planera Zoeys födelsedagspresenter och åt att fylla i de sista amerikanska skattepapperen för den här gången (under förutsättning att allt blev rätt, vill säga, och att vi inte får tillbaka dem med uppmaning om gör-om-gör-rätt).
I tisdags var Zoey veckans stjärna på svenska skolan. Det betyder att en förälder behöver vara med i klassrummet hela lektionen och läsa bok på svenska som avslutning. Darrin och jag tyckte det passade bra att jag följde med. Jag hade bokat en zipcar, men det var så strålande väder ute att jag avbokade den, stressade från jobbet vid två och tog tåget med tjejerna. Vi fick en fantastiskt härlig eftermiddag tillsammans, och Zoeys klasskompisar fick chans att njuta av Pernilla Stalfelts "Bajsboken" - uppskattat, men jag måste erkänna att det kändes lite konstigt att läsa den högt utanför familjen... Zoey fick välja bok alldeles själv. Jag var rätt utpumpad när vi kom hem kl 8:40, efter fem timmar i acceleratorlabbet på jobbet, 2 gånger 30 minuter cykling, promenad 2 km uppförsbacke med vagn och barn från tåget till svenska skolan, promenad tillbaka, och slutligen buss och promenad från tåget och hem.
Torsdag var också en speciell dag. Darrin hade vunnit två biljetter till premiären på en IMAX-film om tornados på Boston Museum of Science. Vi bestämde att han skulle ta med Nova (Zoey har som tidigare nämnts ganska lätt för att tycka att filmer är läskiga). Som tröstpris så kom vi överens om att Zoey och jag skulle äta middag på McDonald's. Zoey ÄLSKAR McDonald's. Jag har personligen lite svårt att se McDonald's som en njutning i livet, men nu var ju målet att göra det mysigt för Zoey, och det här var verkligen ett lätt sätt att få till det på. Darrin och Nova släppte av henne på mitt jobb, vi jobbade en stund tillsammans och tog sedan en promenad till McDonald's vid Central Square i Cambridge. Zoey fick sin favorit, Happy Meal med Chicken Nuggets, Pommes Frites och äppeljuice och njöt med hela kroppen. Hon tyckte att min milkshake var god också och blev lite besviken när den plötsligt var slut. Som tur var var det en dam på McDonald's som tyckte att Zoey (dagen till ära i hemsydda Gruffalobyxor och Starwarsmunkjacka) var så söt att hon gav henne en dollarsedel. På väg ut tog Zoey sina nyintjänade pengar, gick fram till kassan, och sa "I want a milkshake, please". Killen i kassan frågade "What flavor?" och Zoey sa, med njutning i rösten: "Chocolate". Pengarna räckte inte riktigt, men jag hade inget emot att lägga till lite... hon var för söt. Sedan fick hon följa med mig tillbaka till jobbet och ha telefonkonferens.
No comments:
Post a Comment