Mina arbetsplatser tenderar att vara relativt mansdominerade. Jag antar att det är något man får räkna med som disputerad kärnfysiker :-) Med risk att låta fördomsfull (läs sexistisk) så har jag en känsla av att det finns en koppling mellan detta faktum och en klar avsaknad av komplimanger för kläder. Innan i fredags hade jag sedan flytten till Boston fått höra sammanlagt två sådana positiva uttalanden, båda från min chef. Den första rörde mina gråa Converse ("nice sneakers!") och den andra en rosa tröja ("you look good in pink"). Jag måste erkänna att den andra, trots att den var välment, dessutom fick mig att tappa lusten att ha rosa på mig på jobbet.
Här i Kalifornien jobbar jag i samma byggnad som ett antal kvinnliga administratörer, varav jag hittills kommit i kontakt med en. Första komplimangen från henne kom direkt i fredags ("Nice outfit!") och den följdes upp idag med "You dress really cute". Inte för att jag vill framstå som fördomsfull eller generaliserande, men skillnaden är påtaglig. Det är ganska trevligt med komplimanger!
Som tur är är Nova bra på att kommentera kläder, så jag får ändå mitt lystmäte fyllt hemifrån. Nova är faktiskt så bra på det att Darrin blir alldeles tokig på henne när hon sitter på bussen och närmast urskillningslöst pekar ut allt från snygga örhängen och väskor till skor och jackor, på allt från tonåriga punkare till 85-åriga tanter. Som tur är är alla kommentarer på svenska, så ingen behöver känna sig alltför utpekad! Min fina Nova - idag fyllde hon fem och ett halvt år. Vi firade med frukost på säng, med mig på Skype från Kalifornien klockan 4 på morgonen.
No comments:
Post a Comment